Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Populationstrender och förändringar

Förändringar i fåglarnas antal de senaste decennierna

Vilka arter har minskat i antal och vilka har ökat? Vi kan för olika tidsperioder beräkna populationstrender för mer än 200 olika fågelarter i Sverige. Sedan 2011 följer vi också utvecklingen hos större däggdjursarter.

En flygande fågel mot en blå himmel. Foto.
Tofsvipan har minskat mer eller mindre kontinuerligt i antal i Sverige de senaste 50 åren.

Det äldsta av våra aktiva program startade 1967 och sedan dess har vi räknat fåglar, år efter år, under alla årstider. Numera räknar vi även dägg- och groddjur i några av delprogrammen. Inom varje delprogram använder vi anpassade och strikt standardiserade metoder. Att räkna på samma sätt år efter år är det bästa sättet för att kunna analysera förändringar i antal fåglar över tid. Längst ner på sidan kan du se i diagramform hur det gått för de enskilda arterna.

Hur går det för fåglarna just nu?

I en del fall är våra serier nu så långa att de äldsta data kan räknas som ”historiska”. Det är självklart utmärkt att vi har så långa serier, men mer intressant är kanske ändå vad som händer ”nu”. Därför analyserar vi numera alltid även de senaste 10 årens trender. Sedan ser vi hur arternas trender fördelar sig på ökningar, minskningar, respektive vare sig ökning eller minskning. Här nedan visar vi pajdiagram över utvecklingen på standardrutterna (187 arter/underarter), vinterpunktrutterna (114 arter) respektive sjöfågelinventeringarna i januari (30 arter). I alla tre fallen bygger informationen på arter som i genomsnitt har sett med minst fem individer per år under 2013-2022. 

I alla tre delprogrammen är det fler arter som säkert ökar än som säkert minskar. Det går alltså generellt bra i Sverige just nu, även om det självklart finns mycket oroande minskningar för många arter.

Pajdiagram som visar fördelning av trender de senaste 10 åren hos häckande fågelarter i Sverige
Fördelningen av populationstrender hos i Sverige häckande fågelarter de senaste 10 åren. De mörka färgerna (blå och röd) visar statistiskt säkerställda trender. Ljusa färger visar icke säkerställda trender (“ingen förändring”).

De häckande arter som ökat mest de senaste tio åren är sydlig gransångare, trädlärka, steglits, nordlig gransångare, gärdsmyg, större hackspett, orre, hämpling, dubbeltrast och ärtsångare. De arter som minskat mest är storskarv, silvertärna, grönfink, tofsvipa, ladusvala, björktrast, talltita, gulsparv och sydlig lövsångare. 

Pajdiagram som visar fördelning av trender de senaste 10 åren hos övervintrande fåglar i Sverige
Fördelningen av populationstrender hos i Sverige övervintrande fågelarter de senaste 10 åren. De mörka färgerna (blå och röd) visar statistiskt säkerställda trender. Ljusa färger visar icke säkerställda trender (“ingen förändring”).

De arter som tydligast minskat i våra vinterpunktrutter är grönfink, talltita, kråka och talgoxe. De arter som ökat mest är toppskarv, tjäder, sjöorre, bläsand, rödhake, sångsvan, knölsvan, björktrast, gärdsmyg och storskarv.

Pajdiagram som visar fördelning av trender de senaste 10 åren hos övervintrande sjöfåglar
Fördelningen av populationstrender hos i Sverige övervintrande sjöfågelarter de senaste 10 åren. De mörka färgerna (blå och röd) visar statistiskt säkerställda trender. Ljusa färger visar icke säkerställda trender (“ingen förändring”).

På sjöfågelräkningarna i januari är det en mycket kraftig dominans av ökande arter (90 %), varav övervägande delen är statistiskt säkerställda. De tio arter som ökat mest är toppskarv, snatterand, stjärtand, kricka, bläsand, gråhäger, smådopping, sothöna, bergand och storskarv. Bara tre arter visar negativ trend, nämligen ejder, vigg och svärta.

Trenddiagram för de enskilda arterna

Här nedan kan du hitta hur det gått för varje enskild art i våra delprogram.

Ett diagram med tre olikfärgade linjer. Illustration

Så här läser du trendfigurerna, med kråkan som exempel. Här förklaras diagrammen som innehåller flera trender, men det är samma principer som gäller för diagrammen med bara en trend i.

Antalet fåglar (och därmed index) inom varje program har för 1998 satts till 1. En linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. Den blå linjen är för vinterpunktrutterna, den röda för sommar­punktrutterna och den svarta för standard­rutterna. Kurvorna sammanfaller i basåret 1998. I kråkans fall betyder sommarindex på ungefär 1,75 för 1975 (röd linje, sommar) att det då fanns 75% fler kråkor än under basåret. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka långsiktiga trender som finns i kurvan. Med TRIM beräknar vi en konstant procentuell förändring per år (en log-linjär trend).

I den undre rubrikraden ges trendstatistiken för de tre olika programmen, i ordningen vinterpunktrutter (blå linje), sommarpunktrutter (röd linje) och standardrutter (svart linje). Det är tre bitar information för vardera programmet, separerade med semikolon. Det första talet (”9778” för kråkan) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år på Vinterpunktrutterna. Det andra talet (2132) visar antalet unika rutter som arten setts under alla år. Det tredje talet (-1,3) är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorlek. Kråkan har alltså minskat med 1,3% per vinter över hela perioden. Det tredje värdet visar trendens statistiska säkerhet. NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 och p<0,001. Ju fler stjärnor desto säkrare är trenden. Efter semikolon följer motsvarande data för sommarpunktrutterna, där det alltså setts i genomsnitt 2179 kråkor om året på 1186 olika rutter mellan 1975 och 2019, med en genonsnittlig minskning om 1,8% per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna, de tre sista värdena inom parentesen, gäller att i genomsnitt 1557 fåglar setts per år på 660 olika rutter perioden 1998–2019, men signifikant minskning på 1,2% per år. Notera alltså skillnaden mellan de tre trenderna – de berör olika delprojekt och olika tidsperioder!

Enskilda års värden ska alltid tolkas med försiktighet. Speciellt för arter som ses i lägre antal och på få rutter kan såväl väder som rena tillfälligheter ha stor inverkan på vad som noteras under ett enskilt år.

Diagrammen nedan visar hur bestånden av 12 olika däggdjursarter varierat i antal i Sverige under vår och sommar perioden 2010-2022 (13 år). Data kommer från nattrutterna (brun linje, start 2010) och standardrutterna (svart linje, start 2011). För ett par arter finns bara trender från ett av inventeringsprogrammen. Rutter från hela landet är med i nattruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra halvan av Sverige. Därför speglar den bruna kurvan främst tillståndet i södra delen av Sverige. Standardrutterna är dock jämnt spridda över hela landet.

Diagram över antal olika däggdjur genom åren. Illustration
Diagram 2 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.

Det finns två grupper av diagram här. De övre diagrammen visar hur bestånden av 8 gåsarter varierat under september (grågås) eller oktober (övriga) perioden 1976-2019, alltså 44 år, baserat på gåsräkningarna på hösten. De undre diagrammen visar hur bestånden av 6 gåsarter varierat under januari perioden 1978-2020, alltså 43 år, baserat på gåsräkningarna i januari. Vill man jämföra index från januaritrenderna med dem från vinterpunktrutterna så skall man komma ihåg att januari 2020 här motsvaras av "vintern 2019" på vinterpunktrutterna (vi kallar där vintern 2019/2020 för vintern 2019). OBS! Januarisiffrorna för vitkindad gås skall multipliceras med 100 för att få korrekta antal (siffran 800 är alltså egentligen 80 000).

September- och oktobertrender

Diagram över trender i antalet gäss under september och oktober. Illustration.

Januaritrender

Diagram över trender i antal gäss i januari. Illustration.

Diagrammen nedan visar hur bestånden av 58 arter/underarter varierat under häckningstid perioden 2015–2022, alltså 8 år, baserat på data från kustfågelrutorna. Rutorna är lagda runt öar i den svenska skärgården på ett proportionerligt sätt mot förekomsten av öar. Resultaten bör ge en god bild av hur det går för fåglarna i den svenska skärgårdsmiljön. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med stor försiktighet.

Diagram för trender för kustfågelrutorna. Illustration.

Diagrammen nedan visar hur bestånden av 43 fågelarter och 12 däggdjursarter varierat under häckningstid perioden 2010-2022, alltså 13 år, baserat på data från nattrutterna. Längst ner visas också hur antalen av 6 grodjursarter varierat 2019-2022. Rutter från hela landet är med i nattruttsmaterialet, men de flesta är från södra och östra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i dessa delar av landet. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med försiktighet. För grodjuren är motsvarande siffra på hur många punkter per år som arten registrerats (vi räknar inte individer, bara om arten hörts eller inte på en punkt).

Diagram över trender för nattrutter. Illustration.

Diagrammen nedan visar hur bestånden av runt 200 olika arter/underarter varierat i antal i Sverige under såväl häckningstid som vintertid perioden 1975-2022 (48 år). Data kommer från sommarpunktrutterna (röd linje), standardrutterna (svart linje) och vinterpunktrutterna (blå linje). För många arter finns bara trender från ett eller två av inventerings-programmen. För vissa arter har vi delat upp resultaten i två figurer. Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra halvan av Sverige. Därför speglar de blå och röda kurvorna främst tillståndet i södra delen av Sverige. Standardrutterna är dock jämnt spridda över hela landet.

Diagram 1 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 2 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 3 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 4 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 5 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 6 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 7 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 8 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 9 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 10 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 11 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 12 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 13 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 14 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 15 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 16 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 17 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 18 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 19 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 20 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 21 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.
Diagram 22 över trender för punkt- och standardrutter. Illustration.

Här visas hur bestånden av 81 olika arter varierat i antal under 2015-2022, alltså 8 år, baserat på sjöfågelrutterna som görs i maj varje år. Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet. En del arter baseras på ett litet antal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med försiktighet.

Diagram 1 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 2 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 3 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 4 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 5 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 6 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 7 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 8 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.
Diagram 9 över trender för sjöfågelrutter i maj. Illustration.

Det finns två grupper av diagram här. De övre diagrammen visar hur bestånden av 26 olika arter varierat under september perioden 1973-2022, alltså 50 år, baserat på sjöfågelräkningarna i september. De undre diagrammen visar hur bestånden av 30 olika arter varierat under januari perioden 1971–2022, alltså 52 år, baserat på sjöfågelräkningarna i januari. Vill man jämföra index från januaritrenderna med dem från vinterpunktrutterna så skall man komma ihåg att januari 2022 nedan motsvaras av "vintern 2021" på vinterpunktrutterna (vi kallar där vintern 2020/2021 för vintern 2020).

Septembertrender

Diagram 1 över trender för sjöfågelräkning i september. Illustration.
Diagram 2 över trender för sjöfågelräkning i september. Illustration.
Diagram 3 över trender för sjöfågelräkning i september. Illustration.

Januaritrender

Diagram 1 över trender för sjöfågelräkning i januari. Illustration.
Diagram 2 över trender för sjöfågelräkning i januari. Illustration.
Diagram 2 över trender för sjöfågelräkning i januari. Illustration.
Diagram 3 över trender för sjöfågelräkning i januari. Illustration.
Diagram 4 över trender för sjöfågelräkning i januari. Illustration.

Diagrammen nedan visar hur bestånden av 154 olika arter/underarter varierat under häckningstid perioden 1975-2022, alltså 48 år, baserat på data från de fritt valda punktrutterna. Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med stor försiktighet.

Diagram 1 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 2 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 3 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 4 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 5 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 6 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 7 över trender för standardrutter. Illustration.
Diagram 8 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 9 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 10 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 11 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 12 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 13 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 14 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 15 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.
Diagram 16 för trender för sommarpunktrutter. Illustration.

Diagrammen nedan visar hur bestånden av 193 arter/underarter varierat under häckningstid perioden 1998-2022, alltså 25 år, baserat på data från standardrutterna. Standardrutterna täcker hela Sverige på ett representativt sätt. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med försiktighet.

Diagram 1 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 2 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 3 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 4 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 5 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 6 för trender för standardrutter. Illustration.
Diagram 7 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 8 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 9 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 10 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 11 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 12 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 13 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 14 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 15 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 16 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 17 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 18 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 19 för trender för standardrutterna. Illustration.
Diagram 20 över trender för standardrutter. Illustration.

Diagrammen nedan visar med hur bestånden av 97 olika arter varierat under vintrarna 1975/1976-2021/2022, alltså 47 år, baserat på data från vinterpuonktrutterna. Resultaten är för perioden runt Jul och Nyår (Period 3). Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med stor försiktighet.

Diagram 2 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.
Diagram 1 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.
Diagram 3 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.

 

Diagram 4 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.
Diagram 5 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.

 

Diagram 6 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.
Diagram 7 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.

 

Diagram 8 över trender för vinterpunktrutterna. Illustration.

Trenddiagram