Resultat

Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov och vi förväntar oss att stickprovets värde skall vara proportionellt mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven (dvs. våra inventeringar) bearbetas statistiskt och presenteras i form av index. Det finns många olika statistiska metoder och index för den typ av material som fågelövervakningen producerar, alla med sina egna för- och nackdelar. Vi använder en metod som kallas TRIM (mer nedan). Först och främst är det viktigt att tänka på att inget index ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Stickprovets storlek är också viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index.

TRIM

TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett användarvänligt program som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Själva statistiken i programmet är helt konventionell och kan göras i de flesta avancerade statistikprogram. TRIM kan sägas vara europeisk standard för fågelövervakningsdata. Med hjälp av TRIM beräknas ett årligt index för varje art och inventeringsprogram (till exempel standardrutterna), samt en linjär trend för hur index ändrats över tiden. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen från startåret, i % per år. Notera att endast loglinjära trender kan beräknas med TRIM och alltså inga mer avancerade kurvor. För vissa arter, som till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir detta trendvärde därför relativt intetsägande. En loglinjär trend passar dock väl för arter med långsiktiga stabila trender. TRIM är nedladdningsbart från nätet. Notera att när ett nytt år läggs till förändras TRIM-index bakom i tiden, låt vara normalt i mycket marginell omfattning.

Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagandet att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade. I beräkningarna kan man ta hänsyn till de egenskaper som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna hos vissa arter uppträder klumpat ("over-dispersion", fåglarna lever i flock), att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation”, flera individer är de samma mellan åren), samt att en given rutt inte inventeras alla år ("missing data"). I modellen räknas de mest sannolika värdena ut för alla år en rutt inte inventerats och dessa används sedan vid den statistiska behandlingen av index (till exempel beräkning av trender). De ifyllda värdena påverkar dock inte index som sådana, men ju fler ifyllda värden desto störrre konfidensintervall runt index. För mer sofistikerade detaljer om TRIM index hänvisas till manualen som kan fås genom oss eller laddas ner.

Historik

Fram till och med 2002 användes ett annat beräkningssätt för trenderna, ett så kallat "kedjeindex". Då beräknar man först förändringen i totala antalet observerade fåglar mellan två närliggande år med hjälp av de rutter som inventerats båda åren. Sedan kopplar samman dessa förändringsvärden till ett löpande index för hela tidsserien. Denna metod har dock flera svagheter som TRIM inte har.

Årsrapporterna innehåller bland annat information om inventeringarnas omfattning de gångna säsongerna samt ger i diagramform trenderna för ett stort antal arter sedan 1975. Diagrammen finns även här på webben. Årsrapporten skickas ut till deltagande inventerare, men kan också beställas av oss. 

Vill du ha en äldre årsrapport, skicka ett mejl till fageltaxering [at] biol [dot] lu [dot] se.

OBS! I PDF-versionen av rapporten är namnlistorna alltid borttagna.

Årsrapport för 2023 (pdf; 13,3 MB, ny flik)

Bilagor till årsrapporten 2023

• Indikatorer (pdf; 1,6 MB, ny flik)
• Sommarpunktrutterna (pdf; 2,0 MB, ny flik)
• Vinterpunktrutterna (pdf; 2,0 MB, ny flik)
• Standardrutterna (pdf; 2,0  MB, ny flik)
• Sjöfågel september januari (pdf; 1,1 MB, ny flik)
• Kustfågelrutor (pdf; 1,1 MB, ny flik)

Här listas uppsatser och rapporter som helt eller delvis bygger på data från Svensk Fågeltaxering. Om inte uppsatsen finns som Open Access går det bra att be om ett särtryck från oss. Mejla oss på fageltaxering [at] biol [dot] lu [dot] se (fageltaxering[at]biol[dot]lu[dot]se) och skriv vilken publikation du önskar.

Alla länkar nedan leder till externa webbplatser.

2024

Internationella publikationer

• Grünwald, J., Aunins, A., Brambilla, M., Escandell, V., Eskildsen, D. P., Chodkiewicz, T., Fontaine, B., Jiguet, F., Kålås, J. A., Kamp, J., Klvanov, A., Kuczynski, L., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Nellist, R., Øien, I. J., Silarova, E., Strebel, N., Vikstrøm, T., Vorísek, P. & Reif, J. 2024. Ecological traits predict population trends of urban birds in Europe. – Ecol. Indic. 160:111926.

Vetenskapliga publikationer

Övrigt

• Wirdheim, A. & Green, M. 2024 (pdf; 18 MB, ny flik). Sveriges fåglar 2023. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

2023

Internationella publikationer

• Bakx, T. R. M., Green, M., Akselsson, C., Lindström, Å., Opedal, Ø. H. & Smith, H. G. 2023. Areas of high conservation value support more specialist forest birds. – Ecosphere 14:ecs2.4559.
• Howard, C., Marjakangas, E.-L., Morán-Ordóñez, A., Milanesi, P., Abuladze, A., Aghababyan, K., Ajder, V., Arkumarev, V., Balmer, D. E., Bauer, H.-G., Beale, C. M., Bino, T., Boyla, K.A., Burfield, I., Burke, B., Caffrey, B., Chodkiewicz, T., Del Moral, J. C., Mazal, V. D., Fernández, N., Fornasari, L., Gerlach, B., Godinho, C., Haas, F., Herrando, S., Ieronymidou, C., Johnston, A., Kalyakin, M., Keller, V., Knaus, P., Kotrošan, D., Kuzmenko, T., Leitão, D., Lindström, Å., Maxhuni, Q., Mihelič, T., Mikuska, T., Molina, B., Nagy, K., Noble, D., Øien, I. J., Paquet, J.-Y., Pladevall, C., Portolou, D., Radišić, D., Rajkov, S., Rajković, D. Z., Raudonikis, L., Sattler, T., Saveljić, D., Shimmings, P., Sjenicic, J., Šťastný, K., Stoychev, S., Strus, I., Sudfeldt, C., Sultanov, E., Szép, T., Teufelbauer, N., Uzunova, D., van Turnhout, C. A. M., Velevski, M., Vikstrøm, T., Vintchevski, A., Voltzit, O., Voříšek, P., Wilk, T., Zurell, D., Brotons, L., Lehikoinen, A. & Willis, S. G. Local colonisations and extinctions of European birds are poorly explained by changes in climate suitability. – Nature Comm. 14, 4304.
• Knape, J. 2023. Effects of choice of baseline on the uncertainty of population and biodiversity indices. – Environ. Ecol. Stat. 30:1–16.
• Marjakangas, E.-L., Bosco, L., Versluijs, M., Xu, Y., Santangeli, A., Holopainen, S., Mäkeläinen, S., Herrando, S., Keller, V., Voříšek, P., Brotons, L., Johnston, A., Princé, K., Willis, S., Aghababyan, K., Ajder, V., Balmer, D., Bino, T., Boyla, K. A., Chodkiewicz, T., del Moral, J. C., Mazal, V. D., Ferrarini, A., Godinho, C., Gustin, M., Kalyakin, M., Knaus, P., Kuzmenko, T., Lindström, Å., Maxhuni,Q., Molina, B., Nagy, K., Radišić, D., Rajkov, S., Rajković, D. Z., Raudonikis, L., Sjeničić, J., Stoychev, S., Szep, T., Teufelbauer, N., Ursul, S., van Turnhout, C., Velevski, M., Vikstrøm, T., Wilk, T., Voltzit, O., Øien, I. J. & Lehikoinen, A. 2023. Ecological barriers mediate spatiotemporal shifts of bird communities at a continental scale. – Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 120:e2213330120.
• Piirainen, S., Lehikoinen, A., Husby, M., Kålås, J. A., Lindström, Å. & Ovaskainen, O. 2023. Species distributions models may predict accurately future distributions but poorly how distributions change: a critical perspective on model validation. – Diversity and Distributions 29:654–665.
• Ram, D., Lindström, Å., Pettersson, L. & Caplat, P. 2023. Farmland birds on forest clear-cuts: liked by some, avoided by others. – For. Ecol. Manage. 529:120714.
• Rigal, S., Dakos, V., Alonso, H., Kålås, J.-A., Aunins, A., Benko, Z., Brotons, L., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., de Carli, E., del Moral, J. C., Domșa, C., Escandell, V., Fontaine, B., Foppen, R. P. B., Gregory, R., Harris, S., Herrando, S., Husby, M., Ieronymidou, C., Jiguet, F., Kennedy, J. Klvanova, A., Kmecl, P., Kuczyński, L., Kurlavičius, P., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Lorrillière, R., Moshøj, C., Nellis, R., Noble, D., Palm Eskildsen, D., Paquet, J.-Y., Pelissié, M., Pladevall, C., Portolou, D., Reif, J., Schmid, H., Seaman, B., Szabo, Z., Szép, T., Tellini Florenzano, G., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Turnhout, C., Vermouzek, Z., Vikstrøm, T., Voříšek, P., Weiserbs, A. & Devictor, V. 2023. Farmland practices are driving bird populations decline across Europe. – Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 120:e2216573120.

Vetenskapliga rapporter

• Haas, F., Kampe-Persson, H. & Nilsson, L. 2023 (pdf; 2 MB, ny flik). Inventering av höstrastande och övervintrande gäss i Sverige – årsrapport för 2022. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 21 pp. 
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2023. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2022. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 86 pp.  

Övrigt

• Lindström, Å. & Green, M. 2023. Gör en insats för fåglarna. – Vår Fågelvärld 82(2):36–40.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2023. Sveriges fåglar 2022. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

2022

Internationella publikationer

• Bradter, U., Johnston, A., Hochachka, W., Soultan, A., Brommer, J., Gaget, E., Kålås, J.-A., Pavón-Jordán, D., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Piirainen, S., Pärt, T., Øien, I. & Sandercock, B. 2022. Decomposing the spatial and temporal effects of climate on bird populations in northern European mountains. – Global Change Biol. 28:6209–6227.
• Couet, J., Marjakangas, E.-L., Santangeli, A., Kålås, J. A., Lindström, Å. & Lehikoinen, A. 2022. Short-lived species move uphill faster under climate change. – Oecologia 198:877–888.
• Gaget, E., Johnston, A., Pavón-Jordán, D., Lehikoinen, A. S., Sandercock,  B. K., Soultan, A., Božič, L., Clausen, P., Devos, K., Domsa, C., Encarnação, V., Faragó, S., Fitzgerald, N., Frost, T., Gaudard, C., Gosztonyi, L., Haas, F., Hornman, M., Langendoen, T., Ieronymidou, C., Luigujõe, L., Meissner, W., Mikuska, T., Molina, B., Musilová, Z., Paquet, J.-Y., Petkov, N., Portolou, D., Ridzoň, J., Sniauksta, L., Stīpniece, A., Teufelbauer, N., Wahl, J., Zenatello, M. & Brommer, J. E. 2022. Protected area characteristics that help waterbirds respond to climate warming. – Conservation Biology 36:e13877.
• Kačergytė, I., Pärt, T., Berg, Å., Arlt, D., Żmihorski, M. & Knape, J. 2022. Quantifying effects of wetland restorations on bird communities in agricultural landscapes. – Biol. Conserv. 273:109676.
• O’Reilly, E., Gregory, R. D., Aunins, A., Brotons, L., Chodkiewicz, T., Escandell, V., Foppen, R., Gamero, A., Herrando, S., Jiguet, F., Kålås, J.A., Kamp, J., Klvaňová, A., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Massimino, D., Øien, I. J., Reif, J., Silarova, E., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Turnhout, C. A. M., Vikstrøm, T., Voříŝek, P. & Butler, S. J. 2022. An assessment of relative habitat use as a metric for species’ habitat association and degree of specialization. – Ecol. Indic. 135, 108521.

Vetenskapliga rapporter

• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2022. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2021. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 89 pp.
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2022. Svensk Fågeltaxering 2021. – Vår Fågelvärld, suppl. 62, pp.8–23.

Övrigt

• Lindström, Å. & Green, M. 2022. Fler rutter på vintern behövs. - Vår Fågelvärld 81(6):42–44.
• Wirdheim, A. & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.
• Wärnbäck, J. & Arweström Jansson, A. 2022. Nattinventeringar - erfarenheter och resultat från två punktrutter. – Fåglar i Uppland 49(4):12–22.

2021

Internationella publikationer

• Brlík, V., Šilarová, E., Škorpilová, J., Alonso, H., Anton, M., Aunins, A., Benkö, Z., Biver, G., Busch, M., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., Coombes, D., de Carli,E., del Moral, J. C., Derouaux, A., Escandell, V., Eskildsen, D. P., Fontaine, B., Foppen, R. P. B., Gamero, A., Gregory, R., Harris, S., Herrando, S., Hristov, I., Husby, M., Ieronymidou, C., Jiguet, F., Kålås, J. A., Kamp, J., Kmecl, P., Kurlavičius, P., Lehikoinen, A., Lewis, L., Lindström, Å., Manolopoulos, A., Martí, D., Massimino, D., Moshøj, C., Nellis, R., Noble, D., Paquet, A., Paquet, J.-Y., Portolou, D., Ramírez, I., Redel, C., Reif, J., Ridzoň, J., Schmid, H., Seaman, B., Silva, L., Soldaat, L., Spasov, S., Staneva, A., Szep, T., Tellini Florenzano, G., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van der Meij, T., van Strien, A., van Turnhout, C., Vermeersch, G., Vermouzek, Z., Vikstrøm, T., Voříšek, P., Weiserbs, A. & Klvaňová, A. 2021. Long-term and large-scale multispecies dataset tracking population changes of common European breeding birds. – Scientific Data 8:21.
• Burns, F., Eaton, M. A., Burfield, I. J., Klvaňová, A., Šilarová, E., Staneva, A. & Gregory, R. D. 2021. Abundance decline in the avifauna of the European Union reveals cross-continental similarities in biodiversity change. – Ecology and Evolution 11:16647–16660.
• Ferry, B., Ekenstedt, J. & Green, M. 2021. Densities of the Eurasian Threetoed Woodpecker Picoides tridactylus calculated from sap row surveys are on par with estimates from fixed route bird censusing. – Ornis Svecica 31:94–106.
• Gaget, E., Pavón-Jordán, D., Johnston, A., Lehikoinen, A., Hochachka, W. M., Sandercock,  B. K., Soultan, A., Azafzaf, H., Bendjedda, N., Bino, T., Božič, L., Clausen, P., Dakki, M., Devos, K., Domsa, C., Encarnação, V., Erciyas-Yavuz, K., Faragó, S., Frost, T., Gaudard, C., Gosztonyi, L., Haas, F., Hornman, M., Langendoen, T., Ieronymidou, C., Kostyushin, V. A., Lewis,  L. J., Lorentsen,  S. H., Luigujõe, L., Meissner, W., Mikuska, T., Molina, B., Musilová, Z., Natykanets, V., Paquet, J. Y., Petkov, N., Portolou, D., Ridzoň, J., Sayoud, S., Šćiban, M., Sniauksta, L., Stīpniece, A., Strebel, N., Teufelbauer, N., Topić, G., Uzunova, D., Vizi, A., Wahl, J., Zenatello, M. & Brommer, J. E.. 2021. Benefits of protected areas for nonbreeding waterbirds adjusting their distributions under climate warming. – Conservation Biology 35:834-845.
• Lehikoinen, A., Lindström, Å., Santangeli, A., Sirkiä, P., Brotons, L, Devictor, V., Elts, J., Foppen, R. P. B., Heldbjerg, H., Herrando, S., Herremans, M., Hudson, M.-A. R., Jiguet, F., Johnston, A., Lorrilliere, R., Michel, N. L., Moshøj, C., Nellis, R., Smith, A. C., Szép, T. & van Turnhout, C. 2021. Wintering bird communities are tracking climate change faster than breeding communities. – J. Anim. Ecol. 90:1085–1095.
• Liljebäck, N., Bergqvist, G., Elmberg, J., Haas, F., Nilsson, L., Lindström, Å & Månsson, J. 2021. Learning from long time series of harvest and population data - Swedish lessons for European goose management. – Wildlife Biology:wlb.00733.
• Morrison, C. A., Auniņš, A., Benkő, Z., Brotons, L., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., Escandell, V., Eskildsen, D., Gamero, A., Herrando, S., Jiguet, F., Kålås, J. A., Kamp, J., Klvaňova, A., Kmecl, P., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Moshøj, C. M., Noble, D., Øien, I., Paquet, J.-Y., Reif, J., Sattler, T., Seaman, B., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Turnhout, C., Vořišek, P. & Butler, S. J. 2021. Bird population declines and species turnover are changing the acoustic properties of spring soundscapes. – Nature Commun. 12, 6217.
• Morrison, C. A., Butler, S. J., Robinson, R. A., Clark, J. A., Arizaga, J., Aunins, A., Baltà, O., Cepák, J., Chodkiewicz, T., Escandell, V., Foppen, R. P. B., Gregory, R. D., Husby, M., Jiguet, F., Kålås, J. A., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Moshøj, C. M., Nagy, K., Nebot, A. L., Piha, M., Reif, J., Sattler, T., Škorpilová, J., Szép, T., Teufelbauer, N., Thorup, K., van Turnhout, C., Wenninger, T. & Gill, J. A. 2021. Covariation in population trends and demography reveals targets for conservation action. – Proc. R. Soc. Lond. B 288:20202955.

Vetenskapliga rapporter

• Green, M., Haas. F, Lindström, Å. & Nilsson, L. 2021. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2020. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 94 pp.
• Green, M., Haas, F., Lindström, Å. & Nilsson, L. 2021. Svensk Fågeltaxering 2020. – Vår Fågelvärld, suppl. 61, pp.9–25.
• Haas, F. & Green, M. 2021. Häckande kustfåglar i Bottniska viken 2010-2020. Rapport, Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 99 pp.
• Palialexis A., Korpinen, S. , Rees, A. F., Mitchell, I., Micu, D., Gonzalvo, J., Damalas, D., Aissi, M., Avellan, L., Brind'Amour, A., Brunner, A., Camilleri, S., Carlén, I., Connor, D., Dagys, M., Cardoso, A. C., Dierschke, V., Druon, J-N., Engbo, S., Frederiksen, M., Gruszka, P., Haas, F., Haldin, J., Häubner, N., Heslenfeld, P., Koehler, L., Koschinski, S., Kousteni, V., Krawack, M-L., Kreutle, A., Lefkaditou, E., Lozys, L., Luigujoe, L., Lynam, C., Magliozzi, C., Makarenko, I., Meun, G., Moura, T., Pavičić, M., Probst, N., Salomidi, M., Somma, F., Svensson, F., Torn, K., Tsiamis, K., Tuaty-Guerra, M. 2021. Species thresholds: Review of methods to support the EU Marine Strategy Framework Directive, EUR 30680 EN, Publications Office of the European Union, Luxembourg, 2021, ISBN 978- 92-76-36342-2, doi:10.2760/52931, JRC124947.

Övrigt

• Wirdheim, A & Green, M. 2021. Sveriges fåglar 2020. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

2020

Internationella publikationer

• Angelstam, P., Manton, M., Green, M., Jonsson, B.-G., Mikusiński, G., Svensson, J. & Sabatini, F. M. 2020. Sweden does not meet agreed national and international forest biodiversity targets: A call for adaptive landscape planning. - Landscape and Urban Planning 202:103838.
• Chevalier, M. & Knape, J. 2020. The cost of complexity in forecasts of population abundances is reduced but not eliminated by borrowing information across space using a hierarchical approach.  – Oikos 129:249–260.
• Ferry, B., Rune, H., Andersson, U. & Green, M. 2020. Increasing numbers of wintering forest birds in Swedish Lapland 1986–2017 show stronger correlations with forest development than with local weather. – Ornis Svecica 30: 13–30. 
• Gaget, E., Pavón-Jordán, D., Johnston, A., Lehikoinen, A., Hochachka, W. M., Sandercock, B. K., Soultan, A., Azafzaf, H., Bendjedda, N., Bino, T., Božič, l., Clausen, P., Dakki, M., Devos, K., Domsa, C., Encarnação, V., Erciyas-yavuz, K., Faragó, S., Frost, T., Gaudard, C., Gosztonyi, l., Haas, F., Hornman, M., Langendoen, T., Ieronymidou, C., Kostyushin, V. A., Lewis, L. J., Lorentsen, S.-H., Luigujõe, L., Meissner, W., Mikuska, T., Molina, B., Musilová, Z., Natykanets, V., Paquet, J.-Y., Petkov, N., Portolou, D., Ridzoň, J., Sayoud, S., Šćiban, M., Sniauksta, L., Stīpniece, A., Strebel, N., Teufelbauer, N., Topić, G., Uzunova, D., Vizi, A., Wahl, J., Zenatello, M. & Brommer, J. E. 2020. Benefits of protected areas for nonbreeding waterbirds adjusting their distributions under climate warming. Conserv. Biol. 35:834–845.
• Marchowski, D., Ławicki, Ł., Fox, A.D., Nielsen, R.D., Petersen, I.K., Hornman, M., Nilsson, L., Haas, F., Wahl, J., Kieckbusch, J., Nehls, H.W., Calbrade, N., Hearn, R., Meissner, W., Fitzgerald, N., Luigujoe, L., Zenatello, M., Gaudard, C. & Koschinski, S. 2020. Effectiveness of the European Natura 2000 network to sustain a specialist wintering waterbird population in the face of climate change. – Scientific Reports 10:20286.
• Nilsson, L. 2020. Changes in numbers and distribution of wintering waterbirds at the south coast of Scania, Sweden, during 55 winters, 1964–2018. – Ornis Svecica 30: 38–52.
• Nilsson, L. & Kampe-Persson, H. 2020. Changes in numbers of staging and wintering geese in Sweden: 1977/78 – 2019/2020. – Wildfowl 70:107-126.
• Pavon-Jordan, D., Abdou, W., Azafzaf, H., Balaž, M., Bino, T., Borg, J. J., Božič, L., Butchart, S. H. M., Clausen, P., Sniauksta, L., Dakki, M., Devos, K., Domsa, C., Encarnacao, V., Etayeb, K., Farago, S., Fox, A. D., Frost, T., Gaudard, C., Georgievu,V., Goratze, I., Hornman, M., Keller, V., Kostiushyn, V., Langendoen, T., Ławickia, Ł., Ieronymidou, C., Lewis, L. J., Lorentsen, S.-H., Luigujoe, L., Meissner, W., Mikuska, T., Molina, B., Musil, P., Musilova, Z., Nagy, S., Natykanets, V., Nilsson, L., Paquet, J.-Y., Portolou, D., Ridzon, J., Santangeli, A., Sayoud, S., Šćiban, M., Stipniece, A., Teufelbauer, N., Topić, G., Uzunova, D., Vizi, A., Wahl, J., Yavuz, K. E., Zenatello, M. & Lehikoinen, A. 2020. Positive impacts of important bird and biodiversity areas on wintering waterbirds under changing temperatures throughout Europe and North Africa. – Biol. Conserv. 240:108549.
• Pellissier, V., Schmucki, R., Pe’er, G., Aunins, A., Brereton, T.M., Brotons, L., Carnicer, J., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., del Moral, J. C., Escandell, V., Evans, D., Foppen, R., Harpke, A., Heliölä, J., Herrando, S., Kuussaari, M., Kühn, E., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Moshøj, C. M., Musche, M., Noble, D., Oliver, T. H., Richard, D., Reif, J., Roy, D. B., Schweiger, O., Settele, J., Stefanescu, C., Teufelbauer, N., Touroult, J., Trautmann, S., van Strien, A. J., van Swaay, C. A. M., van Turnhout, C., Vermouzek, Z., Voříšek, P., Jiguet, F. & Julliard, R. Effects of Natura 2000 on nontarget bird and butterfly species based on citizen science data. – Conserv. Biol. 34:666-676.
• Östman, Ö., Bergström, L., Leonardsson, K., Gårdmark, A., Casini, M., Sjöblom, Y., Haas, F. and Olsson, J. 2020. Analyses of Structural Changes in Ecological Time Series (ASCETS). – Ecol. Indic. 116:106469.

Vetenskapliga rapporter

• Backe, S. 2020. Fåglar som indikatorer för miljön i Norrbottens län. Resultat från regional miljöövervakning 2002-2019. - Länsstyrelsen Norrbotten.
• Green, M., Bakx, T., Jönsson, A. & Lindström, Å. 2020. Hur går det för fåglarna i Norrbotten? Trender för arter samt miljöindikatorer baserade på standardrutter 1998-2019 och punktrutter i odlings-landskapet 2007-2019. - Länsstyrelsens rapportserie nr 4/2020.
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2020. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2019. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 96 pp.
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2020. Svensk Fågeltaxering 2019. – Vår Fågelvärld, suppl. 60, pp.9–24.
• Green, M. & Lindström, Å. 2020. Häckande fåglar i Värmlands län. Trender för arter samt miljöindikatorer baserade på standardrutter och nattrutter. - Länsstyrelsen publikation nr 2020:17.
• Haas, F. & Green, M. 2020. Nationell kustfågelinventering 2019. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 15 pp.

Övrigt

• Aronsson, N. 2020. Insektsätare håller stången. – Vår Fågelvärld 79(4):6.
• Florell, P. 2020. 23 år med standardrutt 13F2C Arvslindan, Gagnef. – Fåglar i Dalarna 53(3):17–20.
• Larsson, K.-A. 2020. Fågelräknare förenar nytta med nöje. – Fåglar i Uppland 47(4):24–30.
• Wirdheim, A & Green, M. 2020. Sveriges fåglar 2019. BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad.

2019

Internationella publikationer

• Chevalier, M., Lindström, Å., Pärt, T. & Knape, J. 2019. Changes in forest bird abundance, community structure and composition following the devastating impact of a hurricane. – Ecography 42:1862–1873. 
• Chevalier, M., Russel, J. C.  & Knape, J. 2019. New measures for evaluation of environmental perturbations using Before-After-Control-Impact analyses. – Ecol. Appl. 29:e01838.
• Heldbjerg, H., Fox, A. D., Lehikoinen, A., Sunde, P., Aunins, A., Balmer, D. E., Calvi, G., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., Escandell, V., Foppen, R., Gamero, A., Hristov,  I., Husby, M., Jiguet, F., Kmecl, P., Kålås, J. A., Lewis, L. J., Lindström, Å., Moshøj, C., Nellis, R., Paquet, J.-Y., Portolou, D., Ridzoň, J., Schmid, H., Škorpilová, J., Szabó, Z. D., Szép, T., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Turnhout, C., Vermouzek, Z., Voříšek, P. & Weiserbs. 2019. Contrasting population trends of Common Starlings (Sturnus vulgaris) across Europe. – Ornis Fennica 96:153–168. 
• Lehikoinen, A., Brotons, L., Calladine, J., Campedelli, T., Escandell, V., Flousek, J., Grueneberg, C., Haas, F., Harris, S., Herrando, S., Husby, M., Jiguet, F., Kålås, J.-A., Lindström, Å., Lorrillière, R., Pladevall, C., Calvi, G., Sattler, T., Schmid, H., Sirkiä, P. M., Teufelbauer, N. & Trautmann, S. 2019. Declining population trends of European mountain birds. – Global Change Biol. 25:577–588.
• Lindström, Å., Green, M., Husby, M., Kålås, J.A., Lehikoinen, A. & Stjernman, M. 2019. Population trends of waders on their boreal and arctic breeding grounds in northern Europe. – Wader Study 126:200-216.
• Mason, L. R., Green, R. E., Howard, C., Stephens, P. A., Willis, S. G., Aunins, A., Brotons, L., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., Escandell, V., Foppen, R. P. B., Herrando, S., Husby, M., Jiguet, F., Kålås, J.-A., Lindström, Å., Massimino, D., Moshøj, C., Nellis, R., Paquet, J., Reif, J., Sirkiä, P. M., Szép, T., Tellini Florenzano, G., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Strien, A., van Turnhout, C. A. M., Vorisek, P. & Gregory, R. 2019. Responses of bird populations to climate change on two continents vary with species’ ecological traits but not with the direction of the change in climate suitability. – Climatic Change 157:337–354.

Vetenskapliga rapporter

• Haas, F. & Nilsson, L. 2019. Inventeringar av rastande och övervintrande sjöfåglar, och gäss i Sverige. Årsrapport för 2018/19. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds universitet. 55 pp.
• Green, M. 2019. Fåglar på standardrutter i och utanför skogliga värdetrakter. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 47 pp.
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2019. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2018. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 92 pp.
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2019. Svensk Fågeltaxering 2018. – Vår Fågelvärld, suppl. 59, pp.9–22.

Övrigt

• Arlt, D. 2019. Att inventera en standardrutt. – Fåglar i Uppland 46(4):15–19.

2018

Internationella publikationer

• Voříšek, P., Gregory, R. D., Keller, V., Herrando, S., Lindström, Å., Nagy, S., Burfield, I.J., Noble, D., Ramírez, I. & Foppen, R. 2018. Wetzel et al. fail to identify the real gaps in European bird monitoring. – Biol. Conserv. 225:245–246.

Vetenskapliga rapporter

• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2018. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2017. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 95 pp. 
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2018. Svensk Fågeltaxering 2017. – Vår Fågelvärld, suppl. 58, pp.8–23. 
• Haas, F. & Green, M. 2018. Nationell kustfågelinventering 2018. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 15 pp. 
• Haas, F. & Nilsson, L. 2018. Inventeringar av rastande och övervintrande sjöfåglar, och gäss i Sverige. Årsrapport för 2017/18. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 50 pp.   
• Hedenbo, P. & Green, M. 2018. Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län. Trender 1998 - 2016 för miljöindikatorer och arter. –  Länsstyrelsens rapportserie, rapport 2018:16. 
• Wolgast, J. 2018. Sommarpunktrutt Eriksberg 2004–2018. – Fåglar i Blekinge 54:81–91. 

Övrigt

• Aronsson, N. 2018. Fler arter som ökar än minskar, visar rapport från Svensk fågeltaxering. – Vår Fågelvärld 77(2):6. 
• Green, M., Lindström, Å., Svensson, M. & Wirdheim, A. 2018. Sveriges fåglar 2018. – BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska Förening, Halmstad. 
• Lindström, Å. 2018. Så påverkas fåglarna. – Bi-lagan nr 1:11–13. 

 2017

Internationella publikationer

• Fraixedas, S., Lindén, A., Meller, K., Lindström, Å., Keišs, O., Kålås, J. E., Husby, M., Leivits, A., Leivits, M. & Lehikoinen, A. 2017. Substantial decline of Northern European peatland bird populations: consequences of drainage. ­– Biol. Conserv. 214:223–232.
• Gamero, A., Brotons, L., Brunner, A., Foppen, R., Fornasari, L., Gregory, R. D., Herrando, S., Horak, D., Jiguet, F., Kmecl, P., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Paquet, J.-Y., Reif, J., Sirkiä, P. M., Škorpilová, J., van Strien, A., Szép, T., Telenský, T., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Turnhout, C. A. M., Vermouzek, Z., Vikstrøm, T. & Voříšek, P. 2017. Tracking progress towards EU biodiversity strategy targets: EU policy effects in preserving its common farmland birds. – Conserv. Lett. 10:395–402. 
• Lindbladh, M., Lindström, Å., Hedwall, P.-O. & Felton, A. 2017. Avian diversity in Norway spruce production forests - How variation in structure and composition reveals pathways for improving habitat quality. – For. Ecol. Manage. 397:48–56.
• Ram, D., Axelsson, A.-L, Green, M., Smith, H. G. & Lindström, Å. 2017. What drives current population trends in forest birds – forest quantity, quality or climate? A large-scale analysis from northern Europe. – For. Ecol. Manage. 385:177–188.

Vetenskapliga rapporter

• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2017. Svensk Fågeltaxering 2016. – Vår Fågelvärld, suppl. 57, pp.7–21. 
• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2017. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2016. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 84 pp. 
• Haas, F. & Green, M. 2017. Nationell kustfågelinventering 2017. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 14 pp. 
• Haas, F. & Green, M. 2017. Häckande strandängsfåglar i Blekinge län 2009-2016​. –​ Länsstyrelsens rapportserie 2017:6. 
• Lindström, Å., Olsson, O., Smith H. G. & Stjernman, M. 2017. What measures should be taken to improve conditions for Swedish Farmland Birds, as reflected in the Farmland Bird Index? - Utvärderingsrapport 2017:5, Jordbruksverket. 107 pp. 

Övrigt

• Aronsson, N. 2017. Inventera mer! - Vår Fågelvärld 76(4):16–18. 
• Lagerqvist, M. 2017. Rödlistad Hussvala. - Vår Fågelvärld 76(2):20–21. 
• Lagerqvist, M. 2017. Rödlistad Lappsparv. - Vår Fågelvärld 76(1):48–49. 
• Lignell, G. 2017. Mina punktrutter - ett sätt att följa fågellivets utveckling. - Fåglar i Västmanland 48(2-3):15–17.  

2016

Internationella publikationer

• Knape, J. 2016. Decomposing trends in Swedish bird populations using generalized additive mixed models. - J. Appl. Ecol. 53:1852–1861.
• Lehikoinen, A., Foppen, R. P. B., Heldbjerg, H., Lindström, Å., van Manen, W., Piirainen, S., van Turnhout, C. A. M. & Butchart, S. H. M. 2016. Large-scale climatic drivers of regional winter bird population trends. – Diversity and Distributions 22:1163–1173.
• Stephens, P. A., Mason, L. R., Green, R. E., Gregory, R. D., Sauer, J. R., Alison, J., Aunins, A., Brotons, L., Butchart, S. H. M., Campedelli, T., Chodkiewicz, T., Chylarecki, P., Crowe, O., Elts, J., Escandell, V., Foppen, R. P. B., Heldbjerg, H., Herrando, S., Husby, M., Jiguet, F., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Noble, D. G., Paquet, J.-Y., Reif, J., Sattler, T., Szép, T., Teufelbauer, N., Trautmann, S., van Strien, A. J., van Turnhout, C. A. M., Vorisek, P., Willis, S. G. 2016. Consistent response of bird populations to climate change on two continents. – Science 352:84–87.
• Tayleur, C., Devictor, V., Gauzere, P., Jonzén, N., Smith, H. G. & Lindström, Å. 2016. Regional variation in climate change winners and losers highlights the rapid loss of cold-dwelling species. – Diversity and Distributions 22:468–480.

Vetenskapliga rapporter

• Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2016. Svensk Fågeltaxering 2015. – Vår Fågelvärld, suppl. 56, pp.7–21. 
• Green, M., Lindström, Å. & Haas, F. 2016. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2015. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 88 pp. 
• Gunnarsson, U. 2016. Fjällfågelinventeringen i Dalarna 2006-2015. – Länsstyrelsens rapportserie 2016:04.
• Haas, F. & Green, M. 2016. Nationell kustfågelinventering 2016. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 10 pp. 
• Kirppu, S. & Gunnarsson, U. 2016. Hur går det för fåglarna i Dalarna? – Länsstyrelsens rapportserie 2016:06.
• Persson, K., Wirdheim, A & Karlsson, H. G. 2016. Hur går det för fåglarna? - Trender för arter och miljöindikatorer baserade på standardrutter i Hallands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län 2002-2014. – Länsstyrelsens rapportserie 2016:06.

Övrigt

• Green, M., Hedh, L. & Lötberg, U. 2016. Inventera sjöfåglar i år - Vår Fågelvärld 75(1):44–45. 
• Lagerqvist, M. 2016. Rödlistad Höksångare. - Vår Fågelvärld 75(5):50–51. 

2015

Internationella publikationer

• Lindström, Å., Green, M., Husby, M., Kålås, J.A. & Lehikoinen, A. 2015. Large-scale monitoring of waders on their boreal and arctic breeding grounds in northern Europe. – Ardea 103:3–15. 
• Russell, J. C., Stjernman, M., Lindström, Å. & Smith, H. G. 2015. Community occupancy before-after-control-impact (CO-BACI) analysis of hurricane Gudrun on Swedish forest birds. – Ecol. Appl. 25:685–694.
• Tayleur, C., Caplat, P., Massimino, D., Johnston, A., Jonzén, N., Smith, H. G. & Lindström, Å. 2015. Swedish birds are tracking temperature but not rainfall: evidence from a decade of abundance changes. – Global Ecol. Biogeog. 24:859–872.

Vetenskapliga rapporter

• Douhan, B. & Schmidt, P. 2015. Häckande fåglar i Uppsala län - länstrender för arter och miljöindikatorer baserat på häckfågelrutter 2002–2012. – Länsstyrelsens rapportserie 2015:06. 
• Green, M. & Lindström, Å. 2015. Häckande fåglar i Norrbottens län - Trender för arter och miljöindikatorer baserade på standardrutter 1998-2013 och punktrutter i odlingslandskapet 2007-2013. – Länsstyrelsens rapportserie nr 2/2015. 
• Green, M. & Lindström, Å. 2015. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2014. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 86 pp. 
• Green, M. & Lindström, Å. 2015 . Svensk Fågeltaxering 2014. – Vår Fågelvärld, suppl. 55, pp.6–23.  
• Lindström, Å., Caplat, P., Wittwer, T. & Smith, H.G. 2015. Jordbruksfåglar och småbiotoper – en pilotstudie. – Rapport 2015:36, Länsstyrelsen i Örebro län. 
• Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2015. Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-2014. - Länsstyrelsens rapportserie 2015:33.

Övrigt

• Green, M. 2015. Var med i Sjöfågeltaxeringen! - Anser 54(4):28–34.
• Green, M. & Lindström, Å. 2015. Fjällfåglar – olika mönster på kort och lång sikt. – Lewander, M. (red.) Skog & Mark 2015 - om tillståndet i svensk landmiljö, pp. 12–15.
• Mörte, U. 2015. Upplevelser från en vinterpunktrutt! - Anser 54(4):40–43.

2014

Internationella publikationer

• Haas, F., Barbet-Massin, M., Green, M., Jiguet, F. & Lindström, Å. 2014. Species turnover in the Swedish bird fauna 1850–2009 and a forecast for 2050. – Ornis Svecica 24:106–128. 
• Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, J. A. & Lindström, Å. 2014. Common montane birds are declining in northern Europe. – J. Avian Biol. 45:3–14. 
• Lehikoinen, A., Green, M., Husby, M., Kålås, J. A. & Lindström, Å. 2014. A common montane bird indicator for North Europe. – Bird Census News 27: 11–16. 
• Nilsson, L. 2014. Fluctuations and trends in the numbers of staging waterbirds in south Sweden in September 1973–2013. – Ornis Svecica 24:129–146. 

Vetenskapliga rapporter

• Douhan, B. & Schmidt, P. 2014. Standardiserade fågelinventeringar i Uppsala län. – Fåglar i Uppland 41(4):30–48. 
• Green, M. & Lindström, Å. 2014. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2013. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 78 pp. 
• Lindström, Å. & Green, M. 2014. Svensk Fågeltaxering 2013. – Vår Fågelvärld, suppl. 54, pp. 9–21. 

2013

Internationella publikationer

• Dalby, L., Söderquist, P., Christensen, T.K., Clausen, P., Einarsson, Á., Elmberg, J., Fox, A.D., Holmqvist, N., Langendoen, T., Lehikoinen, A., Lindström, Å., Lorentsen, S.-H., Nilsson, L., Pöysä, H., Rintala, J., Sigfússon, A. Þ. & Svenning, J.-C. 2013. Status of the Nordic Mallard in a changing world. – Ornis Fennica 90:2–15.
• Davey, C., Devictor, V., Jonzén, N., Lindström, Å. & Smith, H. G. 2013. Impact of climate change on communities: revealing species contribution. – J. Anim. Ecol. 82:551–561.
• Jiguet, F., Barbet-Massin, M., Devictor, V., Jonzén, N. & Lindström, Å. 2013. Current population trends mirror forecasted changes in climatic suitability for Swedish breeding birds. – Bird Study 60:60–66.
• Lindström, Å., Green, M., Paulson, G., Smith, H.G. & Devictor, V. 2013. Rapid changes in bird community composition at multiple spatial scales in response to recent climate change. – Ecography 36: 313–322. 
• Stjernman, M., Green, M., Lindström, Å., Olsson, Ola, Ottvall, R. & Smith, H. G. 2013. Habitat-specific bird trends and their effect on the Farmland Bird Index. – Ecol. Indic. 24:382–291.

Vetenskapliga rapporter

• Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. – SkOF, Vellinge.
• Hedenbo, P. & Green, M. 2013. Hur går det för fåglarna i Västmanland? – Länsstyrelsen Västmanlands län, rapport 2013:23. 
• Lindström, Å. & Green, M. 2013. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2012. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 80 pp. 
• Lindström, Å. & Green, M. 2013. Svensk Fågeltaxering 2012. – Vår Fågelvärld, suppl. 53, pp. 8–23. 

2012

Internationella publikationer

• Devictor, V., van Swaay, C., Brereton, T., Brotons, L., Chamberlain, D., Heliölä, J., Herrando, S., Julliard, R., Kuussaari, M., Lindström, Å., Reif, J., Roy, D. B., Schweiger, O., Settele, J., Stefanescu, C., Van Strien, A., Van Turnhout, C., Vermouzek, Z., WallisDeVries, M., Wynhoff, I. & Jiguet, F. 2012. Differences in the climate debts of birds and butterflies at a continental scale. – Nature Climate Change 2:121–124.
• Devictor, V., van Swaay, C., Brereton, T., Brotons, L., Chamberlain, D., Heliölä, J., Herrando, S., Julliard, R., Kuussaari, M., Lindström, Å., Reif, J., Roy, D. B., Schweiger, O., Settele, J., Stefanescu, C., Van Strien, A., Van Turnhout, C., Vermouzek, Z., WallisDeVries, M., Wynhoff, I. & Jiguet, F. 2012. Reply to Rodríguez-Sánchez . – Nature Climate Change 2:638–639.
• Le Viol, I., Jiguet, F., Brotons, L., Herrando, S., Lindström, Å., Pearce-Higgins, J. W., Reif, J., Van Turnhout, C. & Devictor, V. 2012. More and more generalists: two decades of changes in the European bird fauna. – Biol. Lett. 8:870–872.
• Tøttrup, A. P., Klaassen, R. H. G., Kristensen, M. W., Strandberg, R., Vardanis, Y., Lindström, Å., Rahbek, C., Alerstam, T. & Thorup, K. 2012. Drought in Africa caused delayed arrival of European songbirds. – Science 338:1307.

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. & Green, M. 2012. Svensk Fågeltaxering 2011. – Vår Fågelvärld, suppl. 52, pp. 8–23. 
• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2012. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2011. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 82 pp. 
• Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. – SOF, Halmstad.

Övrigt

Lindström, Å. & Green, M. 2012. Inventera vinterfåglar. – Vår Fågelvärld 71(6):39.  

2011

Vetenskapliga rapporter

• Green, M. & Lindström, Å. 2011. Jordbruksfåglar blir skogsfåglar? – Lewander, M. (red.) Skog & Mark 2011 - om tillståndet i svensk landmiljö, pp. 10–12. 
• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2011. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2010. – Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 79 pp. 
• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2011. Svensk Fågeltaxering 2010. – Vår Fågelvärld, suppl. 51, pp. 9–21. 

2010

Internationella publikationer

• Hansson, L.-A., Nicolle, A., Brönmark, C., Hargeby, A., Lindström, Å. & Andersson, G. 2010. Waterfowl, macrophytes and the clear water state of shallow lakes. – Hydrobiologia 646:101–109. 
• Jiguet, F., Devictor, V, Ottvall, R., van Turnhout, C., van der Jeugt, H. & Lindström, Å. 2010. Bird population trends are linearly affected by climate change along species thermal ranges. – Proc. R. Soc. Lond. B 277:3601–3608.

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. & Green, M. 2010. Fågelindex speglar biologisk mångfald. – I: Hallin, A.-K. (red.) Skog & Mark 2010 - om tillståndet i svensk landmiljö, pp. 11–13.  
• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2010. Svensk Fågeltaxering 2009. – Vår Fågelvärld, suppl. 50, pp. 8–21. 
• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2010. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 76 pp. 

Övrigt

• Lindström, Å. 2010. Think your BBS square is hard to get to? – BTO News May-June 2010:16–17. 
• Lindström, Å. & Green, M. 2010. Tuff vinter för gärdsmygen. – Vår Fågelvärld 69(5):8–10.  

2009

Internationella publikationer

• Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T. 2009. Population trends for Swedish breeding birds. – Ornis Svecica 19:117–192.

Vetenskapliga rapporter

• Dahlén, J., Green, M. & Lindström, Å. 2009. Fåglar i Norrbottens län – förekomst och populationsutveckling 1998-2007. – Länsstyrelsens rapportserie nr 1/2009.
• Klvaňova, A., Voříšek, A., Gregory, R. D, Burfield, I. J., Škorpilová, A., Auninš, A., de Carli, E., Crowe, O., del Moral, J. C., Elts, J., Escandell,V., Foppen, R. P. B., Fornasari, L., Heldbjerg, H., Hilton, G., Husby, M., Jawinska, D., Jiguet, F., Joys, A., Lindström, Å., Martins, R., Noble, D. G., Reif, J., Schmid, H., Schwarz, J., Spasov, S., Szép, T., Teufelbauer, N., Väisänen, R. A., Vansteenwegen, Ch. & Weiserbs, A. 2009. State of Europé’s Common Birds 2008. – CSO/RSPB, Prague, Czech Republic.
• Lindström, Å., Green, M., Ottvall, R. & Svensson, S. 2009. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2008. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 80 pp. 
• Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2009. Svensk Fågeltaxering 2008. – Vår Fågelvärld, suppl. 49, pp. 9–18.

2008

Internationella publikationer

• Nilsson, L. 2008. Recent changes in numbers and distribution of the Swedish population of Greylag Geese Anser anser. – Vogelwelt 129:343–347.

Vetenskapliga rapporter

• Blanck, H., Green, M., Ottvall, R. & Lindström, Å. 2008. Miljöövervakning av häckande fågelarter i Jönköpings län 2002-2007. – Meddelande nr 2008:06, Länsstyrelsen i Jönköpings län. 49 pp. 
• Lindström, Å., Green, M., Ottvall, R. & Svensson, S. 2008. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2007. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 80 pp. 
• Lindström, Å., Green, M., Ottvall, R. & Svensson, S. 2008. Svensk Fågeltaxering 2007. – Vår Fågelvärld, suppl. 48, pp. 7–18.
• Ottvall, R., Edenius, L., Elmberg, J., Engström, H., Green, M., Holmqvist, N., Lindström, Å., Tjernberg, M. & Pärt, T. 2008. Populationstrender för fågelarter som häckar i Sverige. – Naturvårdsverket, Rapport 5813. 123 pp. 
• Ottvall, R., Green, M., Lindström, Å., Svensson, S., Esseen, P.-A. & Marklund, L. 2008. Ortolansparvens Emberiza hortulana förekomst och habitatval i Sverige. – Ornis Svecica 18: 3–16. 

2007

Internationella publikationer

• Lindström, Å., Svensson, S., Green, M. & Ottvall, R. 2007. Distribution and population changes of two subspecies of Chiffchaff Phylloscopus collybita in Sweden. – Ornis Svecica 17:137–147. 
• Wretenberg,J., Lindström,Å., Svensson,S., & Pärt,T. 2007. Linking agricultural policies to population trends of Swedish farmland birds in different agricultural regions. – J. Appl. Ecol. 44:933–941. 

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. & Svensson, S. 2007. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2006. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 68 pp.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2007. Svensk Fågeltaxering 2006. – Vår Fågelvärld, suppl. 47, pp. 7–17
• Ottvall, R., Green, M., Lindström, Å., Esseen, P.-A. & Marklund, L. 2007. Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: en pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 53 pp. 

Övrigt

1. Green, M., Björklund, M., Blank, H., Lindström, Å. & Ottvall, R. 2007. Fåglarna visar om vi når miljömålen. – Vår Fågelvärld 66(7):6–10.
2. Pärt, T. & Wretenberg, J. 2007. Finns det hopp för fåglarna i jordbrukslandskapet? – Vår Fågelvärld 66(2):6–13.

2006

Internationella publikationer

• Nilsson, A. L. K., Lindström, Å., Jonzén, N., Nilsson, S. G. & Karlsson, L. 2006. The effect of climate change on partial migration – the blue tit paradox. – Global Change Biol. 12:2014–2022. 
• Wretenberg, J., Lindström, Å., Svensson, S., Thierfelder, T. & Pärt, T. 2006. Population trends of farmland birds in Sweden and England – similar trends but different patterns of agricultural intensification. – J. Appl. Ecol. 43:1110–1120. 

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. 2006. Monitoring and mapping of waders breeding in northernmost Sweden. – In: Boere, G. C., Galbraith, C. A. & Stroud, D. (eds) Waterbirds around the world. The Stationary Office, Edinburgh, UK. p. 500.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2006. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2005. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 68 pp.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2006. Svensk Fågeltaxering 2005. – Vår Fågelvärld, suppl. 45, pp. 7–15.
• Ottvall, R., Green, M. & Lindström, Å. 2006. Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk mångfald. – Meddelande nr 2006:21, Länsstyrelsen i Jönköpings län. 45 pp. 
• Svensson, S. & Lindström, Å. 2006. Svensk fågeltaxering i östra Svealand. – Fåglar i Stockholmstrakten 35:29–35.

Övrigt

• Lindström, Å. 2006. Punktmarkeringen av Sveriges fåglar fortsätter. – Vår Fågelvärld 65(3):41.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2006. Vinterfågelräkningen 30 år. – Vår Fågelvärld 65(2):30–31.

2005

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. 2005. Fågelförekomst och trender i Norrbotten – exempel från svensk Fågeltaxering. – Fåglar i Norrbotten 24:21–25.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2005. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2004. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 68 pp.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2005. Svensk Fågeltaxering 2004. – Vår Fågelvärld, suppl. 44, pp. 7–14.

Övrigt

• Lindström, Å. & Svensson, S. 2005. Lobba i Bryssel – inventera fåglar! – Vår Fågelvärld 64(2):32–33.

2004

Vetenskapliga rapporter

• Grenmyr, U. & Lindström, Å. 2004. Standardrutterna i Ångermanland – ett led i fågelövervakningen. – Gråspetten 24:4–11.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2004. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2003. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 68 pp.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2004. Svensk Fågeltaxering 2003. – Vår Fågelvärld, suppl. 42, pp. 5–15.

Övrigt

• Lindström, Å. & Svensson, S. 2004. Trettio års koll på fågellivet i Sverige! – Vår Fågelvärld 63(8):30.

2003

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. 2003. Fågelövervakning i Uppland – vad lär vi oss av standardrutterna? – Fåglar i Uppland 30:24–29.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2003. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling och starens häckningsframgång. Årsrapport för 2002. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 88 pp.  
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2003. Svensk Fågeltaxering 2002. – Vår Fågelvärld, suppl. 40, pp. 5–17.

Övrigt

• Lindström, Å. & Svensson, S. 2003. Svensk häckfågeltaxering: toppen är nådd! – Vår Fågelvärld 62(2):14–16.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2003. Svensk fågeltaxering 2003 – kartor önskas! – Vår Fågelvärld 62(8):32–33.

2002

Vetenskapliga rapporter

• Lindström, Å. & Svensson, S. 2002. Häckfågeltaxeringen och Vinterfågelräkningen 2001. – Vår Fågelvärld, suppl. 37, pp. 9–21.
• Svensson, S. & Lindström, Å. 2002. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2001. – Rapport, Ekologiska institutionen, Lunds Universitet. 50 pp.

Övrigt

• Lindström, Å. 2002. Gemensam europeisk fågelövervakning. – Vår Fågelvärld 61(7):27.
• Lindström, Å. & Svensson, S. 2002. Inventera en standardrutt! – Vår Fågelvärld 61(1):24–25.

Databasen för Svensk Fågeltaxering växer varje år med nya data, men även gamla data ses regelbundet över. Här nedan listas några av de revideringar som gjorts eller pågår.

Bland annat har vi för standardrutterna försökt exkludera dunungar och boungar för en del arter, främst hönsfåglar och simfåglar. Dessa ska inte inkluderas på standardrutterna. Om Du rapporterat in dunungar eller boungar från en standardrutt, men inte indikerat detta i ditt protokoll, vänligen skriv en rad och låt oss veta. Följande gäller:

Dunungar ska alltså inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar, doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I protokollet för du in antalet fåglar som inte var dunungar, men kan gärna kommentera att det dessutom fanns ”x” stycken dunungar.

När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som påträffas i bon ska dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.

Helst ska inte dunungar rapporteras på punktrutterna heller, men det är OK så länge man alltid gör det. På nattrutterna ska antalet kullar och ungar av ugglor räknas och rapporteras separat från antalet gamla fåglar. Vad gäller kustfågelrutorna finns specifika önksemål om räkning av dunungar.

Inför rapporten för 2019 reviderade vi data för stare på standardrutterna. Staren är en notoriskt svår art eftersom stora mängder starungar flyger ut tämligen tidigt på säsongen, oftast första veckan i juni i södra Sverige. Detta är mitt i den period när de flesta gör sina inventeringar. Starungarna (tillsammans med adulta fåglar) bildar direkt stora flockar i öppna marker och är alltså mycket lätta att observera. Ungefär sedan 2010 har vi uppmanat inventerarna att inte räkna årets starungar och ifall större mängder starar setts i juni oftast dessutom frågat om siffrorna kan innehålla årets ungar. Om inte inventeraren själv haft en uppfattning om hur många av fåglarna som var adulter har vi använt schablonen att 1/3 av flocken är adulter. Före 2010 gjordes detta inte alls, eller mindre strikt. Vi har därför inför årets trendberäkningar reviderat data från 1996–2010 efter några enkla regler. Först sorterade vi ut alla inventeringar gjorda i juni, eftersom antalet sedda starar ökar markant ungefär runt 1 juni när ungfåglarna börjar synas. Vi har sedan letat reda på alla enskilda punkt- och linjetal som är på 50 starar eller mer och antagit att här är det ”säkert” ungfåglar med. Därefter har vi delat dessa tal med 3 och avrundat till fem fåglars noggrannhet. Till exempel har 50 starar på en punkt blivit 15 och 130 starar på en linje blivit 45. Vi är helt medvetna om att vi på detta sätt låtit en del ungfåglar vara kvar i databasen och vi också kan ha slängt ut en del adulta starar. De nya siffrorna är inte perfekta på något vis, och staren kommer fortsätta vara en svår art, men vi tror att siffrorna för stare nu är mer jämförbara än tidigare. En jämförelse av trim-index före och efter revisionen visar att en del av de höga toppar som fanns i början av räkningsperioden kapades och den genomsnittliga trenden för 1998–2018 ändrades från -3,2 % per år till -2,1 % per år.