Populationstrender för enskilda arter
Förändringar i fåglarnas antal de senaste decennierna
Vilka arter har minskat i antal och vilka har ökat? Vi kan för olika tidsperioder beräkna populationstrender för mer än 200 olika fågelarter i Sverige. Sedan 2010 följer vi också utvecklingen hos större däggdjursarter.
Det äldsta av våra aktiva program startade 1967 och sedan dess har vi räknat fåglar, år efter år, under alla årstider. Numera räknar vi även däggdjur och groddjur i några av delprogrammen. Inom varje delprogram använder vi anpassade och strikt standardiserade metoder. Att räkna på samma sätt år efter år är det bästa sättet för att kunna analysera förändringar i antal fåglar över tid. Lite längre ner kan du se i diagramform hur det gått för de enskilda arterna.
Hur går det för fåglarna just nu?
I en del fall är våra serier nu så långa att de äldsta data kan räknas som ”historiska”. Det är självklart utmärkt att vi har så långa serier, men mer intressant är kanske ändå vad som händer ”nu”. Därför analyserar vi numera alltid även de senaste 10 årens trender. Sedan ser vi hur arternas trender fördelar sig på ökningar, minskningar, respektive vare sig ökning eller minskning. Här nedan visar vi pajdiagram över utvecklingen på standardrutterna (188 arter/underarter), vinterpunktrutterna (114 arter) respektive sjöfågelinventeringarna i januari (30 arter). I alla tre fallen bygger informationen på arter som i genomsnitt har sett med minst fem individer per säsong under 2016-2025.
På standardrutterna är det något fler arter som ökar än som minskar och på vinterpunktrutterna är det något fler arter som minskar än som ökar.
De arter som minskat tydligast och mest är tofsvipa, pilfink, grönfink, stare, järnsparv, sydlig lövsångare, gulsparv och bofink. De tio arter/underarter som ökat mest är videsparv, sydlig gransångare, nordlig gransångare, steglits, domherre, svartmes, större hackspett, talltita, svarthätta och ärtsångare.
De som minskat tydligast på vinterpunktrutterna i korttidsperspektivet är gråsiska, grönfink, gråhäger, gulsparv, blåmes och talgoxe. De tydligast ökande arterna de senaste tio åren är bläsand, gröngöling, koltrast och större hackspett.
På sjöfågelräkningarna i januari ökar toppskarv, snatterand, bergand, bläsand, kricka, smådopping, sjöorre, storskarv, sothöna och storskrake. De fyra arter som minskar är skäggdopping, gråhakedopping, sångsvan och ejder.
Trenddiagram för de enskilda arterna
Här nedan kan du hitta hur det gått för varje enskild art i våra delprogram.
Så här läser du trendfigurerna, med gråkråkan som exempel. Här förklaras diagrammen som innehåller flera trender, men det är samma principer som gäller för diagrammen med bara en trend i.
Antalet fåglar (och därmed index) inom varje program har för 1998 satts till 1. En linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. Den blå linjen är för vinterpunktrutterna, den röda för sommarpunktrutterna och den svarta för standardrutterna. Kurvorna sammanfaller i basåret 1998. I kråkans fall betyder sommarindex på ungefär 1,75 för 1975 (röd linje, sommar) att det då fanns 75% fler gråkråkor än under basåret. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka långsiktiga trender som finns i kurvan. Med TRIM beräknar vi en konstant procentuell förändring per år (en log-linjär trend).
I den undre rubrikraden ges trendstatistiken för de tre olika programmen, i ordningen vinterpunktrutter (blå linje), sommarpunktrutter (röd linje) och standardrutter (svart linje). Det är tre bitar information för vardera programmet, separerade med semikolon. Det första talet (”9202” för gråkråkan) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år på Vinterpunktrutterna. Det andra talet (2213) visar antalet unika rutter som arten setts på under alla år. Det tredje talet (-1,4) är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorlek. Gråkråkan har alltså minskat med 1,4 % per vinter över hela perioden. Det fjärde värdet visar trendens statistiska säkerhet. Alternativen är NS (”not significant”), att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 och p<0,001. Ju fler stjärnor desto säkrare är trenden. Efter semikolon följer motsvarande data för sommarpunktrutterna, där det alltså setts i genomsnitt 2100 gråkråkor om året på 1227 olika rutter mellan 1975 och 2025, med en genomsnittlig minskning om 1,6 % per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna, de tre sista värdena inom parentesen, gäller att i genomsnitt 1549 fåglar setts per år på 667 olika rutter perioden 1998–2025, med en signifikant minskning på 0,9 % per år. Notera alltså skillnaden mellan de tre trenderna – de berör olika delprojekt och olika tidsperioder!
Enskilda års värden ska alltid tolkas med försiktighet. Speciellt för arter som ses i lägre antal och på få rutter kan såväl väder som rena tillfälligheter ha stor inverkan på vad som noteras under ett enskilt år.
Diagrammen nedan visar hur bestånden av 201 arter/underarter varierat i antal i Sverige under såväl häckningstid som vintertid perioden 1975-2025 (50 år). Data kommer från sommarpunktrutterna (röd linje), standardrutterna (svart linje) och vinterpunktrutterna (blå linje). För många arter finns bara trender från ett eller två av inventerings-programmen. För vissa arter har vi delat upp resultaten i två figurer. Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra halvan av Sverige. Därför speglar de blå och röda kurvorna främst tillståndet i södra delen av Sverige. Standardrutterna är dock jämnt spridda över hela landet. Lite längre ned på sidan finns även de separata trenderna för respektive delprogram.
Diagrammen nedan visar hur bestånden av 43 fågelarter och 12 däggdjursarter varierat under häckningstid perioden 2010-2025, alltså 16 år, baserat på data från nattrutterna. Längst ner visas också hur antalen av 5 grodjursarter varierat 2019-2025. Rutter från hela landet är med i nattruttsmaterialet, men de flesta är från södra och östra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i dessa delar av landet. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med försiktighet. För grodjuren är motsvarande siffra på hur många punkter per år som arten registrerats (vi räknar inte individer, bara om arten hörts eller inte på en punkt).
Diagrammen nedan visar hur bestånden av 58 arter/underarter varierat under häckningstid perioden 2015–2025, alltså 11 år, baserat på data från kustfågelrutorna. Rutorna är lagda runt öar i den svenska skärgården på ett proportionerligt sätt mot förekomsten av öar. Resultaten bör ge en god bild av hur det går för fåglarna i den svenska skärgårdsmiljön. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med stor försiktighet.
Här visas hur bestånden av 76 olika arter varierat i antal under 2015-2025, alltså 11 år, baserat på sjöfågelrutterna som görs i maj varje år. Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet. En del arter baseras på ett litet antal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med försiktighet.
Det finns två grupper av diagram här. De övre diagrammen visar hur bestånden av 26 olika arter varierat under september perioden 1973-2025, alltså 53 år, baserat på sjöfågelräkningarna i september. De undre diagrammen visar hur bestånden av 30 olika arter varierat under januari perioden 1971–2025, alltså 55 år, baserat på sjöfågelräkningarna i januari. Vill man jämföra index från januaritrenderna med dem från vinterpunktrutterna så skall man komma ihåg att januari 2025 nedan motsvaras av "vintern 2024" på vinterpunktrutterna (vi kallar där vintern 2024/2025 för vintern 2024).
Septembertrender
Januaritrender
Diagrammen nedan visar hur bestånden av 154 olika arter/underarter varierat under häckningstid perioden 1975-2025, alltså 51 år, baserat på data från de fritt valda punktrutterna. Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med stor försiktighet.
Diagrammen nedan visar hur bestånden av 193 arter/underarter varierat under häckningstid perioden 1998-2025, alltså 28 år, baserat på data från standardrutterna. Standardrutterna täcker hela Sverige på ett representativt sätt. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med försiktighet.
Diagrammen nedan visar med hur bestånden av 95 olika arter varierat under vintrarna 1975/1976-2024/2025, alltså 50 år, baserat på data från vinterpunktrutterna. Resultaten är för perioden runt Jul och Nyår (Period 3). Rutter från hela landet är med i punktruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra Sverige, varför resultaten främst speglar populationsförändringar i södra delen av landet. En del arter baseras på bara ett fåtal individer per år (se första talet efter parentesen i rubriken) och dessa trender skall tolkas med stor försiktighet.
Diagrammen nedan visar hur bestånden av 13 olika däggdjursarter varierat i antal i Sverige under vår och sommar perioden 2010-2025 (16 år). Data kommer från nattrutterna (brun linje, start 2010) och standardrutterna (svart linje, start 2011). För ett par arter finns bara trender från ett av inventeringsprogrammen. Rutter från hela landet är med i nattruttsmaterialet, men huvuddelen är från södra halvan av Sverige. Därför speglar den bruna kurvan främst tillståndet i södra delen av Sverige. Standardrutterna är dock jämnt spridda över hela landet.
Gåsinventeringarna under höst och vinter i Sverige startade 1977. Vi presenterar inga trendfigurer här utan hänvisar till rapporten för 2024/2025 (ny flik; pdf; 6,7 MB).
Trenddiagram
Diagram för de olika arterna hittar du här till vänster men också i vår årsrapport.