OBS! Vill du inventera en standardrutt så boka den först hos oss. Den kanske är upptagen. Så undviker vi onödigt dubbelarbete och vi får fler rutter inventerade.

Standardrutterna är kvadratiska i sin form och 8 km långa. De inventeras med en kombination av punkttaxering och linjetaxering: åtta 5-minuters punktstopp och åtta km-sträckor. Alla dessa rutter ligger med en fast position. Från startpunkten går rutten 2 km norrut, 2 km österut, 2 km söderut och 2 km västerut och då är man tillbaka till startpunkten. Punkträkning sker i kvadratens hörn och mitt emellan hörnen. Linjetaxering sker längs km-sträckorna mellan punkterna. Alla standardrutter bokas i förväg och karta respektive koordinater för rutten erhålls från den nationelle eller regionale koordinatören.

Metod för inventering av fast standardrutt

Räkning från punkt

Vid punkterna skall alla hörda och sedda fåglar och däggdjur räknas under fem minuter (oberoende av vad som noterats på linje). Räkningen skall om möjligt utföras från själva punkten. Om punkten inte kan nås, skall räkning ske från närmaste plats som man kan nå inom 200 m från punkten. Om man inte kan komma närmare än 200 m hoppar man över punkten. Dubbelräkna inte samma individer från olika punkter. Exempel: om man anser att det är samma fågel, till exempel en avlägsen gök, trana eller spillkråka, som man hör från mer än en punkt skall den bara räknas med på en av punkterna. Det blir ofta rimlighetsbedömningar; inventeraren får göra sitt bästa.

Räkning längs linje

Längs linjerna skall alla hörda och sedda fåglar och däggdjur räknas medan man går långsamt samt stannar, lyssnar och spanar efter behov. Varje km-sträcka skall gås i en takt så att tiden aldrig understiger 30 minuter (proportionsvis mindre om linjen inte är en hel km). Normal tidsåtgång bör vara 30-40 minuter, men får vara längre om terrängen är svår eller hinder måste gås runt. Man skall följa linjen så exakt som möjligt. Finns hinder skall man gå runt hindret (t.ex. en sjö eller ett stort odlat fält) och fortsätta räknandet så länge man befinner sig mindre än 200 m från linjen. Tvingas man längre ut skall man sluta räkna och börja igen när man kommit inom 200 m från linjen. Vid korta hinder, till exempel bäckar och åar, upphör man med räknandet, går över på ställe där man kan gå över, och fortsätter sedan räknandet från linjen på andra sidan. Dubbelräkna inte samma individer mellan olika kilometersträckor. *Vi avråder helt från användande av tubkikare*.

Inventera alltså som om det är fråga om två helt oberoende rutter, en med 8 punkträkningar och en 8 km lång linjetaxering

Exempel 1: En gök ropar ihärdigt under dina fem minuters räkning vid P1. Den räknas med på P1. Strax därefter påbörjar du L1. Göken ropar fortfarande ihärdigt och bokförs alltså även på L1. Samma gök (enligt din bedömning) hörs sedan även på P2. Då tas den INTE med (den kom med på P1).

Exempel 2: En gransångare sjunger ihärdigt precis vid slutet av L1.  Den räknas med på L1. Strax därefter påbörjar du din fem minuters punkträkning vid P2. Gransångaren sjunger fortfarande ihärdigt och bokförs även på P2. När du ytterligare några minuter senare påbörjat L2 hörs gransångaren fortfarande, men tas INTE med på L2 (den kom med på L1).

Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar, doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I protokollet för du in antalet adulta fåglar, men kan gärna kommentera att det dessutom fanns ”x” stycken dunungar.

När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, till exempel ännu oflygga ungar som just hoppat ur boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.

Vad gäller däggdjur räknas vilda djur av storlek ekorre och uppåt. Man räknar alltså INTE smågnagare, näbbmöss och fladdermöss. När det gäller däggdjur så ska även årsungar räknas, dvs. tvärtom jämfört med fallet för fåglar. Gör gärna en notering om att exempelvis de två bokförda älgarna var en ko med årskalv etcetera i kommentarsfältet.

Förlopp

Rutten skall gås medsols (med klockan). Start skall ske vid punkt 1 om det inte finns starka praktiska skäl för att starta på annat ställe.

Tider

Start skall ske kl. 04.00 sommartid (+/- 30 min.), dock ej tidigare än 30 min före soluppgången (aktuellt endast i sydligaste Sverige). Klockslag för start vid varje punkt samt antalet minuter för varje km-sträcka anges på resultatprotokollet. Antalet minuter skall avse den effektiva räkningstiden, det vill säga pauser och tider då man gått runt hinder utan att räkna skall inte inkluderas.

Datum för inventeringen skall ligga under häckningstidens höjdpunkt för flertalet arter. Flyttfåglarna skall alltså vara anlända och etablerade. Följande perioder utgörungefärliga rekommendationer: Götalands lägre delar 15 maj - 10 juni, högre delar: 20 maj -10 juni, Svealands och södra Norrlands lägre delar 20 maj-10 juni, högre (inre) delar: 25 maj - 15 juni, Norra Norrlands lägre delar 1-20 juni, inre delar: 5-25 juni, Fjällnära barrskogar och björkregionen 10 juni - 1 juli och Fjällen 15 juni - 5 juli.

Särskilt i Norrlandsregionerna kan det vara skillnader mellan norr och söder. Det kan också vara skillnad mellan olika år, tidiga och sena, som kan ge anledning till viss variation. Man bör sträva efter att inventera en viss rutt inom plus/minus fem dagar i förhållande till tidigare år.

Orientering längs rutten

Det särklassigt bästa hjälpmedlet är en GPS. Efter att du fått koordinaterna från oss, programmera GPSn i förväg. Ta extra batterier med dig ut, en GPS drar mycket ström! Annars behöver Du kompass för att kunna hålla riktningen. Oftast finns tillräckligt med orienteringsmärken på kartan för att du skall kunna följa linjen och hitta punkterna. Tänk dock på att hålla uppmärksamheten på fåglarna, genom att tillräckligt ofta stanna till för att räkna mer noggrant!

Anteckning i fält

Du antecknar fåglarna i fält i en vanlig anteckningsbok och för senare in registreringarna i resultatprotokollet. Notera antal individer av varje art för varje punkt och km-sträcka. Notera klockslag för varje punkt samt antal minuter för varje km-sträcka. Räkna inte in tider för definitiva pauser eller omvägar utan fågelräknande.

Ladda hem protokoll.

Ifyllande av protokollet

Ange klockslag för start och slut samt startplats (som ju kan vara annan än punkt 1). I varje ruta skall antalet individer föras in för varje punkt och linje. Kolla noga så att du inte glömmer de arter som inte finns med i listan; för in dem sist.

Sänd in resultatprotokollen så snart du kan efter färdig inventering!!

Bakgrund och mål för standardrutter

Sedan 1975 har den generella fågelövervakningen i Sverige baserats på punkttaxeringar med en metod som innebär att inventeraren själv väljer en godtycklig rutt och utmed denna placerar 20 punkter (eller stopp) på sådant avstånd från varandra att dubbelräkningar av samma fåglar från närliggande punkter i möjligaste mån undviks. Dessa punkttaxeringar pågår fortfarande, såväl under häckningstid som under vintern. På grund av den ojämna fördelningen av  ornitologerna i landet och inventerarnas personliga önskemål beträffande biotopval, är punktrutterna inte representativa vare sig geografiskt eller biotopmässigt. Därför startades 1996 ett nätverk av standardrutter spridda i form av ett systematiskt stickprov över hela landet. Med detta system täcks hela Sverige och dess naturmiljöer på ett representativt sätt. Totalt 716 rutter är fördelade över landet.

Varför?

Du hjälper till att följa hur det går för Sveriges fåglar. Dessutom är det kul, lärorikt och stimulerande! Du kan räkna på sommaren och/eller vintern.

Var?

Du bestämmer helt själv. Välj ett område som du vill (och kan) återkomma till följande år. Kanske runt byn du bor i, vid sommarstugan, längs kusten, eller mitt i stan?

Hur?

Du väljer ut 20 punkter i terrängen, som du markerar på en karta. Det kan se ut som på kartan till höger. Det bör vara minst 300 m mellan punkterna, gärna 500 m om det är öppen terräng. Under en och samma dag besöker du punkterna i ordning och räknar under exakt fem minuter alla fåglar du ser och hör vid varje punkt. Det tar några timmar. Gå, cykla, skida eller kör bil mellan punkterna. Rutten skapar du i vårt internet-verktyg BioCollect, men du kan också skicka koordinater i en Excel-fil (xls; 36 kB; nedladdning).

När?

För sommarpunktrutter får du själv välja datum under perioden april till juni. Vi föreslår dock 15 maj – 15 juni för södra Sverige och 1 – 30 juni för norra Sverige. Din vinterpunktrutt räknar du 19 december – 8 januari, alternativt fem gånger per vinter. Börja gärna tidigt på morgonen, då är fåglarna som mest aktiva. Därefter räknar du kommande år vid ungefär samma datum (± 5 dagar) och samma tid på dygnet. Du binder inte upp dig, men dina räkningar blir mycket mer värda om du räknar under några år framöver. Räkningarna har pågått sedan 1975!

Vad behöver jag kunna?

Du bör känna igen alla våra vanliga fåglar till utseende och läte. Att kunna läten är viktigt, för många individer hör man bara. Du behöver dock inte kunna vartenda litet pip.

Vad gör jag sedan?

Du rapporterar i dina resultat i BioCollect eller på ett protokoll i form av en Excel-fil för sommar (xls; 110 kB; nedladdning) eller vinter (xls; 101 kB; nedladdning), alternativt på ett pappersprotokoll som du kan få av oss. Du rapporterar sedan till oss och får så småningom en årsrapport med alla resultaten.

Sommarpunktrutterna utförs med punkttaxeringsmetoden. Inventera rutten en gång per år vid samma datum (högst fem dagars avvikelse från första årets datum), med start vid samma klockslag (högst 30 minuters avvikelse) samt med punkterna i samma ordning. Välj själv antalet rutter, datum och klockslag för start.

Sommarpunktrutterna utförs med punkttaxeringsmetoden. All räkning av fåglar sker från fasta punkter och under en bestämd tid vid varje punkt. Punkterna förläggs längs en rutt enligt anvisningar nedan. Förflyttningen mellan punkterna sker på valfritt sätt: till fots, på skidor, med cykel, i bil etcetera. Detaljerna för metoden redovisas här.

Ruttens förlopp, punkternas läge

Det enklaste är att lägga punkterna utmed en slinga så att slutpunkten hamnar i närheten av startpunkten. Valet av punkter, från vilka räkningarna ska ske, kan göras ute i terrängen efterhand som man går eller kör den planerade rutten första gången, eller prickas in i förväg på lämplig karta. Lättast blir det om man låter rutten följa vägar, stigar eller andra lättframkomliga sträckningar. Åker man bil är det självklart att man måste välja vägar som alltid är framkomliga och tillåtna att köra på. Tänk på att vid stoppen placera bilen så att den inte utgör fara eller hinder för andra trafikanter. Undvik vägar där trafiken kan befaras bli störande intensiv. Gångrutter kan förutom längs vägar och stigar gå rätt igenom obanad terräng. Tänk dock på att det ska gå att ta sig fram oavsett vattenstånd, måttliga förändringar i markanvändning etcetera.

Eftersom det är meningen att inventeringen ska upprepas år från år med användandet av exakt samma rutter och exakt samma stopp, är det ytterst viktigt att inventeraren bokför det exakta läget för var och en av punkterna. Gör en kort anteckning som beskriver varje punkt och pricka sedan in det exakta läget på lämplig karta. Ännu bättre är att för varje punkt notera de exakta koordinaterna med GPS eller med hjälp av telefonens GPS-funktion. Vi vill sedan hemskt gärna ha in själva koordinaterna eller en karta med punkterna inprickade.

Avståndet mellan punkterna

Minst 200 m För att undvika allt för många dubbelräkningar av samma fåglar från två eller flera närliggande punkter får punkterna inte ligga för nära varandra. Å andra sidan kan man heller inte lägga punkterna för långt ifrån varandra, då tar det för mycket tid att förflytta sig mellan punkterna. Avståndet mellan punkterna får inte vara mindre än 200 m i tät skog eller mindre än 300 m i öppen terräng. Vid förflyttning till fots bör punkterna inte ligga mer än 500 m från varandra. Använder man cykel eller bil eller annat snabbare transportmedel, kan man utan att slösa tid lägga stoppen längre ifrån varandra och därigenom helt eliminera risken för dubbelräkningar. Vid bilförflyttning kan man utan svårighet lägga stoppen på 1-3 km avstånd. Punkterna behöver inte ligga på samma avstånd genomgående.

Räknetidens längd

Exakt fem (5) minuter vid varje punkt. Vid varje punkt ska fåglarna räknas under exakt fem minuter, varken mer eller mindre. Använd gärna mobiltelefonens timerfunktion med tillhörande alarm, men det går givetvis även bra med en vanlig armbandsklocka. Iakttagelser före och efter de fem minuterna ska inte räknas med.

Antal punkter

Alltid exakt 20 vid varje rutt. En sommarpunktrutt innehåller alltid exakt 20 punkter, varken mer eller mindre. Under en sommarpunktrutt använder man därmed exakt 100 minuter till aktivt fågelräknande (20 x 5 minuter). Därtill kommer tiden för förflyttningarna mellan punkterna, vilken är minst lika lång, ofta dubbelt så lång. En hel sommarpunktrutt tar därför normalt 3-5 timmar i anspråk.

Allt ska räknas från varje punkt

Från varje punkt ska samtliga hörda och sedda fåglar räknas och summeras art för art. Endast till arten identifierade fåglar tas med. Enda undantaget gäller korsnäbbar. Obestämda korsnäbbar registreras som »korsnäbb» (artnr 245). Du ska räkna fåglarna oberoende av avstånd och oberoende av om du sett eller hört samma individer vid ett eller flera tidigare stopp. Varje punkt ska behandlas som ett från övriga punkter oberoende stickprov av fågelfaunan.

Antalet rutter

Under säsongen kan du givetvis inventera mer än en rutt om du har lust. Gör så många rutter du vill. Om du gör flera, försök sprida dem så mycket som möjligt över det område du vill arbeta i och försök täcka de förekommande miljöerna någorlunda representativt. Glöm inte barrskogen!

Tidpunkt på dagen

Vi har inte ansett det nödvändigt att standardisera tidpunkten för start. Men vi vill ända rekommendera deltagarna att sätta igång tidigt på morgonen då fågelaktiviteten är bäst. En och samma rutt ska dock ha samma starttid - i förhållande till soluppgången - vid varje tillfälle den räknas: högst 30 minuter tidigare eller senare än vid första inventeringen av rutten.

Fältarbetet

Klä dig väl. Punkträkningsmetoden kan vara en kylig metod även under försommaren. Det kan bli kallt att stå stilla under de upprepade femminutersperioderna, även vid förflyttning till fots. Under bilrutter blir det ofta ännu kallare. Behöver du värma upp dig med en språngmarsch eller en åkarbrasa så gör det utanför femminutersperioderna. Under dem behöver du vara helskärpt och enbart ägna dig åt att lyssna, spana och anteckna. Inventera helst ensam och under inga omständigheter i grupp. Motorn får inte vara igång när du vid bilburen inventering står utanför bilen och räknar fåglarna: ljudet stör. Bäst är att i fält använda en vanlig liten anteckningsbok och sedan föra in resultaten när du kommer hem.

Så här fyller du i protokollet

Följande punkter svarar mot asteriskförsedda hänvisningssiffror på första sidan av pappersversionen av protokollet. På excel-varianten av protokollet finns ungefär samma rutor.

1. * Ruttnummer Varje rutt är unikt identifierad genom inventerarens födelsekod plus ett ruttnummer. Numrera dina rutter 01, 02, 03, osv. Om du bara inventerar en rutt bör den givetvis ha nummer 01. Om du även deltar i Vinterpunktrutterna och inventerar samma rutt sommar och vinter ska du använda samma nummer på det som rent geografiskt är samma rutt. Däremot får olika rutter inte ha samma nummer, dvs. har du en sommarrutt som du kallar 01, måste eventuella andra vinterrutter heta 02, 03, och så vidare. Om du startar en helt ny rutt, bifoga koordinaterna (från GPS eller mobiltelefon) eller en karta med punkterna numrerade när du skickar in det första protokollet.
2. * Topografiskt kartblad. Hänvisar till de gamla topografiska kartbladen som inte längre finns. Om du inte vet så lämnar du tomt här så fyller vi i beteckningen. Bortplockat i excelprotokollet.
3. * Längd. Beräkna ruttlängden som summan av fågelvägsavstånden mellan punkterna. Avrunda till hela kilometrar.
4. * Färdsätt. Ange färdsättet med följande sifferkoder: 1 =till fots, 2=cykel eller moped, 3=bil eller MC, 4=annat. Ange endast en kod.
5. * Finns endast på vintervarianten!
6. * Ruttens namn. Sätt ett lämpligt namn på rutten. Det blir lättare att komma ihåg den och skilja den från andra rutter.
7. * Kommentarer, avvikelser och ordbeskrivning av ruttens geografiska läge och sträckning. Här kan du skriva in eventuella kommentarer samt lämna en kort beskrivning av hur rutten går i terrängen eller över landskapet. Det är till hjälp vid centrala kontroller av kartkoden eller då kartkod saknas.
8. * Artlista. Fyll i artlista och summor. Arter som inte finns förtryckta i listan lägger du bara till längst ner. Tänk på att alla observerade arter ska räknas och bokföras. För de som använder pappersprotokoll (detta görs automatiskt i excel-protokollet): Summera i artlistan vågrätt för varje art: a) antalet punkter där arten iakttagits och b) antalet individer, och för in summorna i de två kolumnerna till höger. Summera sedan lodrätt för varje punkt: a) antalet arter och b) antalet individer, och för in summorna i de två raderna längst ner på tredje sidan. Summera till sist de två kolumnerna till höger i artlistan över alla sidorna. Summeringarna vågrätt och lodrätt ska nu stämma. Räkna till sist ihop antalet olika arter under hela rutten och för in summan i därför avsedd ruta.

För mer information, kontakta Martin Green, 046 222 38 16, fageltaxering [at] biol [dot] lu [dot] se

Sänd in protokollen omedelbart efter varje räkneperiod!

Bakgrund och mål för sommarpunktrutterna

Sommarpunktrutterna ("Häckfågeltaxeringen") har pågått sedan sommaren 1975 och syftar till att följa de i Sverige häckande fågelpopulationernas utveckling. Sommarpunktrutterna kan genomföras under hela häckningstiden april–juni, men vi rekommenderar starkt att de nya rutter som startas upp genomförs under perioden 15 maj–15 juni i Götaland och Svealand, samt i juni månad i norra Sverige.

3 räkningsalternativ

Det finns tre räkningsalternativ att välja mellan beroende på hur mycket man vill eller kan inventera (olika alternativ kan väljas för olika rutter). Även om huvudinventeringen kring jul och nyår är den allra viktigaste, ser vi hemskt gärna att så många som möjligt kan inventera även i mars månad.

• Alternativ 1: Rutten inventeras endast en gång, då alltid period 3 (jul/nyår).
• Alternativ 2: Rutten inventeras vid två tillfällen, period 3 (jul/nyår) och period 5 (mars)
• Alternativ 3: Rutten inventeras alla fem perioderna.

Fasta inventeringsperioder

• Period 1: 5-25 oktober
• Period 2: 10-30 november
• Period 3: 19 december-8 januari
• Period 4: 24 januari-13 februari
• Period 5: 1-21 mars

Metod för punkttaxeringsmetoden

Vinterpunktrutterna utförs med punkttaxeringsmetoden. All räkning av fåglar sker från fasta punkter och under en bestämd tid vid varje punkt. Punkterna förläggs längs en rutt enligt anvisningar nedan. Förflyttningen mellan punkterna sker på valfritt sätt: till fots, på skidor, med cykel, i bil etcetra. Detaljerna för metoden redovisas här.

Ruttens förlopp, punkternas läge. Det enklaste är att lägga punkterna utmed en slinga så att slutpunkten hamnar i närheten av startpunkten. Valet av punkter, från vilka räkningarna ska ske, kan göras ute i terrängen efterhand som man går eller kör den planerade rutten första gången, eller prickas in i förväg på lämplig karta. Lättast blir det om man låter rutten följa vägar, stigar eller andra lättframkomliga sträckningar. Åker man bil är det självklart att man måste välja vägar som alltid är framkomliga, dvs. plogas efter snöfall. Tänk på att vid stoppen placera bilen så att den inte utgör fara eller hinder för andra trafikanter. Undvik vägar där trafiken kan befaras bli störande intensiv. Gångrutter och särskilt skidrutter kan förutom längs vägar och stigar gå rätt igenom obanad terräng. Då måste man dock tänka på att man ska kunna ta sig fram vare sig det är blidväder och barmark (eventuellt med svåröverkomliga bäckar och kärr) eller tjockt snötäcke och således nödvändigt med skidor.

Eftersom det är meningen att inventeringen ska upprepas år från år med användandet av exakt samma rutter och exakt samma stopp, är det ytterst viktigt att inventeraren bokför det exakta läget för var och en av punkterna. Gör en kort anteckning som beskriver varje punkt och pricka sedan in det exakta läget på lämplig karta. Ännu bättre är att för varje punkt notera de exakta koordinaterna med GPS eller med hjälp av telefonens GPS-funktion. Vi vill sedan hemskt gärna ha in själva koordinaterna eller en karta med punkterna inprickade.

Avståndet mellan punkterna. Minst 300 m. För att undvika allt för många dubbelräkningar av samma fåglar från två eller flera närliggande punkter får punkterna inte ligga för nära varandra. Å andra sidan kan man heller inte lägga punkterna för långt ifrån varandra, då tar det för mycket tid att förflytta sig mellan punkterna. Avståndet mellan punkterna får inte vara mindre än 300 m i skog eller mindre än 400 m i öppen terräng. Vid fot- eller skidförflyttning bör punkterna inte ligga mer än 500 m från varandra. Använder man cykel eller bil eller annat snabbare transportmedel, kan man utan att slösa tid lägga stoppen längre ifrån varandra och därigenom helt eliminera risken för dubbelräkningar. Vid bilförflyttning kan man utan svårighet lägga stoppen på 1-3 km avstånd. Punkterna behöver inte ligga på samma avstånd genomgående.

Räknetidens längd: Exakt fem (5) minuter vid varje punkt. Vid varje punkt ska fåglarna räknas under exakt fem minuter, varken mer eller mindre. Använd gärna mobiltelefonens timerfunktion med tillhörande alarm, men det går givetvis även bra med en vanlig armbandsklocka. Iakttagelser före och efter de fem minuterna ska inte räknas med. 

Antal punkter: Alltid exakt 20 vid varje rutt. En vinterpunktrutt innehåller alltid exakt 20 punkter, varken mer eller mindre. Under en vinterpunktrutt använder man därmed exakt 100 minuter till aktivt fågelräknande (20 x 5 minuter). Därtill kommer tiden för förflyttningarna mellan punkterna, vilken är minst lika lång, ofta dubbelt så lång. En hel vinterpunktrutt tar därför normalt 3-5 timmar i anspråk.

Allt ska räknas från varje punkt. Från varje punkt ska samtliga hörda och sedda fåglar räknas och summeras art för art. Endast till arten identifierade fåglar tas med. Enda undantaget gäller korsnäbbar. Obestämda korsnäbbar registreras som »korsnäbb» (artnr 245). Du ska räkna fåglarna oberoende av avstånd och oberoende av om du sett eller hört samma individer vid ett eller flera tidigare stopp. Varje punkt ska behandlas som ett från övriga punkter oberoende stickprov av fågelfaunan.

Antalet rutter. Under räkneperioderna kan du givetvis inventera mer än en rutt om du har lust. Gör så många rutter du vill. Om du gör flera, försök sprida dem så mycket som möjligt över det område du vill arbeta i och försök täcka de förekommande miljöerna någorlunda representativt. Glöm inte barrskogen! Alla rutter behöver inte inventeras enligt samma alternativ. Om du vill kan du till exempel välja att göra en rutt vid alla fem räkningstillfällena, en vid jul och nyår och i mars, och flera rutter enbart vid jul/nyår, då fritiden är längre.

Tidpunkt på dagen. Vi har inte ansett det nödvändigt att standardisera tidpunkten för start. Men vi vill ända rekommendera deltagarna att sätta igång tidigt på morgonen då fågelaktiviteten är bäst. En och samma rutt ska dock ha samma starttid - i förhållande till soluppgången - vid varje tillfälle den räknas: högst 30 min. tidigare eller senare än vid första inventeringen av rutten.

Fältarbetet. Klä dig väl. Punkträkningsmetoden är en kylig metod. Det kan bli kallt att stå stilla under de upprepade femminutersperioderna, även vid gång- och skidförflyttning. Under bilrutten blir det ofta ännu kallare. Varm dryck medtages lämpligen. Ta gärna med dig ett sittunderlag att stå på under de fem minuterna. Det gör oväntat stor skillnad för dina fötters välbefinnande. Behöver du värma upp dig med en språngmarsch eller en åkarbrasa så gör det utanför femminutersperioderna. Under dem behöver du vara helskärpt och enbart ägna dig åt att lyssna, spana och anteckna. Inventera helst ensam och under inga omständigheter i grupp. Motorn får inte vara igång när du vid bilburen inventering står utanför bilen och räknar fåglarna: ljudet stör. Bäst är att i fält använda en vanlig liten anteckningsbok och sedan föra in resultaten när du kommer hem.

Så här fyller du i resultatprotokollet

Följande asteriskförsedda och numrerade punkter svarar mot asteriskförsedda hänvisningssiffror på första sidan av pappersversionen av protokollet. På excel-varianten av protokollet finns ungefär samma rutor.

1. * Ruttnummer. Varje rutt är unikt identifierad genom inventerarens födelsekod plus ett ruttnummer. Numrera dina rutter 01, 02, 03, osv. Om du bara inventerar en rutt bör den givetvis ha nummer 01. Om du även deltar i Sommarpunktrutterna och inventerar samma rutt sommar och vinter ska du använda samma nummer på det som rent geografiskt är samma rutt. Däremot får olika rutter inte ha samma nummer, det vill säga har du en sommarrutt som du kallar 01, måste eventuella andra vinterrutter heta 02, 03, och så vidare. Om du startar en helt ny rutt, bifoga koordinaterna (från GPS eller mobiltelefon) eller en karta med punkterna numrerade när du skickar in det första protokollet.
2. * Topografiskt kartblad. Hänvisar till de gamla topografiska kartbladen som inte längre finns. Om du inte vet så lämnar du tomt här så fyller vi i beteckningen. Bortplockat i excelprotokollet.
3. * Längd. Beräkna ruttlängden som summan av fågelvägsavstånden mellan punkterna. Avrunda till hela kilometrar.
4. * Färdsätt. Ange färdsättet med följande sifferkoder: 1 =till fots eller på skidor, 2=cykel eller moped, 3=bil eller MC, 4=annat. Ange endast en kod.
5. * Snö. Ange genomsnittligt snöförhållande under rutten med följande sifferkoder: 1=barmark, 2=snötäckt mark, 3=mycket tunt snötäcke eller fläckvis snötäcke.
6. * Ruttens namn. Sätt ett lämpligt namn på rutten. Det blir lättare att komma ihåg den och skilja den från andra rutter.
7. * Kommentarer, avvikelser och ordbeskrivning av ruttens geografiska läge och sträckning. Här kan du skriva in eventuella kommentarer samt lämna en kort beskrivning av hur rutten går i terrängen eller över landskapet. Det är till hjälp vid centrala kontroller av kartkoden eller då kartkod saknas.
8. * Artlista. Fyll i artlista och summor. Arter som inte finns förtryckta i listan lägger du bara till längst ner. Tänk på att alla observerade arter ska räknas och bokföras. För de som använder pappersprotokoll (detta görs automatiskt i excel-protokollet): Summera i artlistan vågrätt för varje art: a) antalet punkter där arten iakttagits och b) antalet individer, och för in summorna i de två kolumnerna till höger. Summera sedan lodrätt för varje punkt: a) antalet arter och b) antalet individer, och för in summorna i de två raderna längst ner på tredje sidan. Summera till sist de två kolumnerna till höger i artlistan över alla sidorna. Summeringarna vågrätt och lodrätt ska nu stämma. Räkna till sist ihop antalet olika arter under hela rutten och för in summan i därför avsedd ruta.

För mer information, kontakta Martin Green, 046 222 38 16, fageltaxering [at] biol [dot] lu [dot] se

Sänd in protokollen omedelbart efter varje räkningsperiod!

Bakgrund och mål för vinterpunktrutterna

Vinterpunktrutterna ("Vinterfågelräkningen") har pågått sedan vintern 1975/1976 och syftar till att följa de i Sverige övervintrande fågelpopulationernas utveckling. Vinterpunktrutterna innehåller en huvudräkningsperiod kring jul/nyår samt fyra andra räkningsperioder, vardera omfattande 21 dagar med tre veckoslut. Den första infaller i oktober, den andra i november och de båda övriga i februari och mars. Genom räkning vid alla fem tillfällena kan man följa förloppet av invasioner och andra flyttningsrörelser. Förhoppningsvis kan man också få ett mått på vinterdödligheten. Räkning under period 5 (mars) kan också ses som en tidig vårinventering av häckande stannfåglar samtidigt som den också kan ge viss information om förändringar i detidiga flyttfåglarnas ankomst.

Inventeringen genomförs huvudsakligen från båt. Endast fåglar som ses inom rutan ska registreras. Inom en ruta ska samtliga öar besökas. Man färdas runt öarna med båt på ett avstånd av max 50 m. Vissa förutbestämda öar ska landstigas, vilka dessa är framgår av de fältkartor som tilldelats inventerarna.

Viktigt att notera är att inte endast fåglar som ses i anslutning till öar ska registreras, utan även de ute på öppet vatten. Självfallet är det svårt att avgöra var rutgränsen går i öppet vatten, här får inventeraren helt enkelt göra sitt bästa.

Aktuella inventeringsarter är förutom klassiska kust‐ och skärgårdsfåglar som samtliga andfåglar, lommar, doppingar, skarvar, hägrar, vadare, måsfåglar, tärnor, alkor även sothöna, trana, skärpiplärka samt ett antal predatorer. Av de aktuella arterna ska samtliga individer förutom årsungar räknas.

Om inventeraren så vill kan hen välja att dela upp bokföring av fåglar som observeras inom ett avstånd på <100m från en ö (inklusive ön), respektive >100m från ö. Detta är dock frivilligt förutom i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län där detta görs genomgående för att synkronisera datainsamlingen med det pågående regionala programmet där.

Dubbelräkning av enskilda fågelindivider ska i möjligaste mån undvikas, dvs. flyger en fågel ut från en ö och lägger sig på det öppna vattnet > 100 m från ön, ska denna endast räknas till ön och inte även till det öppna vattnet > 100 m från ön.

Det som senare ska inrapporteras i resultatprotokollet som kan hämtas här är antalet observerade fåglar per art inom en ruta, eventuellt uppdelat på ö-nära och öppet vattenobservationer enligt ovan.

Ejderungar

Sedan år 2017 har flertalet län valt att även registrera antalet ejderungar som ses under inventeringen. Det som då ska registreras är totalantalet observerade ejderungar inom en ruta och den inom rutan dominerande storleksklassen enligt följande:

1. < 25% av den vuxnas storlek
2. 25-50 % av den vuxnas storlek
3. 50-75 % av den vuxnas storlek
4. >75 % av den vuxnas storlek

Inventeringsperiod

Samtliga län söder om Gävleborgs län: 20 maj – 5 juni, Gävleborgs län: 25 maj – 10 juni, Västernorrlands län: 1 – 15 juni, Västerbottens län: 5 – 20 juni och Norrbottens län: 10 – 25 juni.

En mer fördjupad text om såväl bakgrund, mål och metodik återfinns i projektplanen.

Kom ihåg att skicka in protokollet så snart som möjligt efter utförd inventering!

Bakgrund och mål för kustfågelrutor

Fram till år 2014 saknade Sverige en nationell övervakning av kusthäckande fåglar, men år 2015 sjösattes delprogrammet Nationell kustfågelövervakning, som en del av den nationella miljöövervakningen. Delprogrammets huvudsakliga mål är att genom årliga inventeringar av de 200 rutor (2 km x 2 km) som ingår skapa underlag för trendanalyser av kustens fåglar på nationell och till viss del regional nivå.

Rutorna är fördelade länsvis längs Sveriges kust i proportion till hur många öar det finns inom respektive län. Exempelvis har Stockholms län, med allra flest öar, tilldelats 50 rutor, medan Hallands län, med betydligt färre öar, fått fyra. Rutorna har fasta positioner och målsättningen är att samtliga ska besökas en gång per år under häckningstid. En ruta innehåller minst en ö.

OBS! Vill du inventera en nattfågelrutt så boka den först hos oss. Den kanske är upptagen. Så undviker vi onödigt dubbelarbete och vi får fler rutter inventerade.

Rapportera antingen via BioCollect (vårt internetverktyg, se mer nedan) eller med en Excel-fil skickad med e-post till fageltaxering [at] biol [dot] lu [dot] se eller med post till Svensk Fågeltaxering, Ekologihuset, 223 62 Lund.

Behöver du ett Excel-protokoll, mejla oss.

Val av 25x25 ruta

Kontakta oss för att se om en viss ruta är ledig eller bokad, om den redan har en rutt eller om en ny rutt ska läggas ut. Utlägg av rutter görs av den som inventerar rutan för första gången, därefter är rutten fast för kommande år, oavsett om rutten byter inventerare mellan åren eller om förändringar sker i miljön kring rutten. Om rutan redan har en rutt kommer du att få en karta eller en beskrivning över denna.

Utlägg av rutter (för rutor som ska inventeras för första gången)

1. Välj en rutt (sträcka) som är farbar med bil. Rutten ska följa allmänt tillgängliga vägar som saknar bommar och som i möjligaste mån ska vara framkomliga på senvinter och tidig vår när det kan ligga mycket snö. Rutten ska rymmas inom rutans gränser. Avsteg från sistnämnda regel får dock göras om vägar saknas så att det är omöjligt att lägga upp en rutt som håller sig helt inom rutan, men sådana avsteg ska alltid först diskuteras med projektledningen.
2. Utse exakt 20 punkter (stopp) utmed rutten på sådant avstånd från varandra så att fåglar inte dubbelräknas från olika punkter. Vi rekommenderar 2 km mellan punkter (”fågelvägen”). Det måste inte vara exakt 2 km mellan punkterna, kortare avstånd är möjligt om topografin ändå gör att du inte dubbelräknar fågelindivider från olika punkter. Preliminärt utlägg av punkter kan göras i förväg på karta. Punkterna kan sedan justeras i fält vid första inventeringen utifrån vad som är praktiskt möjligt.
3. Försök att fördela punkterna mellan de olika miljöer som förekommer i rutan så att alla miljöer täcks.
4. Notera att din rutt inte måste gå i alla rutans delar (runt hela rutan). Det räcker med att du täcker in de miljöer som dominerar rutan.
5. Försök så långt som möjligt att hålla just 2 km mellan punkter så att rutten inte blir för lång!
6. Numrera punkterna från 1 till 20.
7. Med 20 punkter med 2 km mellanrum blir rutten minst 40 km lång ”fågelvägen” och naturligtvis betydligt längre bilvägen. Den kommer att ta 3-5 timmar att inventera, inklusive transportsträckor.
8. Namnge rutten med kartkod (som ni får av oss) samt namnet på en större ort i rutan, till exempel 02DSV Lund. Skicka in en kartkopia med rutten och punkternas placering, eller ännu hellre GPS-positioner (se nedan, gärna enligt Rikets nät, RT90) till ​oss. Skicka detta efter det att rutten är körd första gången, i samband med att de första resultaten skickas in.

Inventeringsperioder

Inventera rutten tre gånger per år vid ungefär samma datum olika år (en gång vardera under vårvinter, tidig vår och försommar).

• Period 1, vårvinter: 1-31 mars är huvudräkningsperiod.
• Period 2, tidig vår: 1-30 april är huvudräkningsperiod.
• Period 3, försommar: 1-30 juni är huvudräkningsperiod.

Inventeringstider

Inventeringsstart för period 1 och 2 (vårvinter och tidig vår) ska ske mellan 15 minuter innan och 30 minuter efter solens nedgång. Uppgifter om tidpunkter för solens nedgång på olika orter i landet hittas lätt på nätet, bl. a. i de vanliga väderprognoserna för enskilda orter på www.smhi.se

Inventeringsstart för period 3 (försommar) ska ske inom 15 minuter från kl. 22:30 (sommartid).

Inventering av fåglar

Vid inventering 1 och 3 (vårvinter och försommar) sker start på punkt 1. Vid inventering 2 (tidig vår) sker start på punkt 20 och punkterna körs därmed i omvänd ordning. Punkternas namn är dock desamma under alla inventeringar. Punkt 20 heter alltid just punkt 20 även när detta är startpunkten under inventering 2! Den omvända ordningen under period 2 är till för att skymningsaktiva arter, till exempel sparvuggla, ska kunna komma med på så många punkter som möjligt.

Räkna alla hörda och sedda fåglar av de arter som finns listade i protokollet under exakt fem minuter från varje punkt. Andra arter än de som står i protokollet får också räknas, men detta är frivilligt.

Notera att det är antalet registrerade individer som ska bokföras (i första hand, se nedan)!

Fåglar som hörs eller ses utanför femminutersperioderna inte ska bokföras!

Fåglar som hörs långt och som vid vissa omständigheter skulle kunna höras från två punkter, även om det är två km mellan punkterna, ska bara bokföras vid en av punkterna om ni bedömer att det är samma individ som hörs från båda punkterna. Exempel på sådana arter är rördrom, trana, slaguggla med flera.

Observera att det är en person som är huvudinventerare, även om man har sällskap med sig, och det är det som denne hör/ser/upptäcker som ska noteras!

För ugglor där hona och hane kan skiljas på läte (eller annat sätt) ange med en extra notering könet på de hörda individerna. För in denna extra information i fältet för ”Kommentarer” på resultatprotokollet enligt följande exempel: ”P2, Kattuggla 2, hane+hona, par” vilket då betyder att vid punkt 2 hördes två kattugglor, hane och hona och att de sannolikt utgjorde ett par. I protokollets huvuddel för man då in 2 kattugglor från P2.

För ungkullar av ugglor ska både antalet kullar och individer (ungar) räknas (om möjligt). Antalet kullar förs in i resultatprotokollets huvuddel och en extra notering ska göras om antalet ungar. En uppskattning av antalet ungar är bättre än ingen uppgift alls. Ange alltid en siffra på antalet ungar även om det bara är en uppskattning.  För in denna extra information om antal ungar i fältet för ”Kommentarer” på resultatprotokollet enligt följande exempel: ” P7 Kattuggla, hona+3 ungar” vilket då betyder att det vid punkt 7 hördes en kattugglekull bestående av tre ungar samt en kattugglehona. I protokollets huvuddel för man då in en etta (dvs. honan) från punkt 7 på raden för ”Kattuggla” och en etta på raden för ”Kattuggla kull” (det vill säga en kull). Skulle flera kullar höras från samma punkt skriver man in antalet kullar i resultatprotokollets huvuddel och antalet ungar per kull (exempelvis P7 Kattuggla 3+2 ungar) i fältet ”Kommentarer”.

Observera att ni inte ska räkna fåglar som ni bedömer som aktivt förbiflyttande (alltså i aktiv sträckflykt). Detta gäller främst spovar och trastar men kan givetvis även röra andra arter. Observationer av överflygande fåglar som ni bedömer som aktivt sträckande ska därmed inte noteras. Att avgöra vad som är ”aktivt förbisträckande” är givetvis inte alltid lätt, men vi vill att ni gör er bästa bedömning och enbart plockar med det som kan tänkas höra hemma i området.

På samma sätt vill vi att ni inte noterar uppenbart rastande flockar. Detta gäller främst sångsvan och trana (av arterna i protokollet), men kan också röra exempelvis spovar och trastar. Vad som faktiskt är rastande eller inte, är givetvis även det stundtals svårt att avgöra, men även här vill vi att ni plockar med det som ni bedömer som hemmahörande i området. Ett tranpar som uppenbarligen är födosökande på ett fält i skymningen, men som kan tänkas häcka i närområdet ska räknas.

Inventering av däggdjur

Inventering av däggdjur görs samtidigt som inventering av fåglar. Vi vill att ni aktivt undviker att dubbelräkna däggdjursindivider mellan punkter och transportsträckor. Varje däggdjursindivid ska alltså bara räknas en gång, antingen på punkten eller på transportsträckan. Vilken av dessa ni bokför djuret på, om ni ser/hör djuret på båda, bestäms av under vilken del som djuret noterades först.

Notera också att vi vill att ni räknar och summerar både vuxna och årsungar av däggdjur. Detta skiljer sig från fågelräknandet där endast adulta individer, bortsett från när det gäller ugglekullar, räknas. Skriv gärna en kommentar om antal vuxna och årsungar i kommentarsfältet men för in summan av dessa i själva protokolldelen för däggdjuren. Årsungar är mest aktuellt under juniinventeringen.

Från punkt: Räkna alla hörda och sedda däggdjur av listade arter (se protokoll) under exakt samma fem minuter som du räknar fåglar från varje punkt. Djur som redan räknats från transportsträckan före punkten ska inte räknas igen på punkten.

Notera att det är antalet registrerade individer som ska bokföras! För däggdjur ska både vuxna djur och årsungar räknas.

Notera att däggdjur som hörs eller ses utanför femminutersperioderna från punkterna inte ska bokföras på punkterna utan på transportsträckorna.

Däggdjur som hörs eller ses från punkt utanför femminutersperioden bokförs på aktuell transportsträcka (före/efter aktuell punkt).

Djur som hörs långt och som vid vissa omständigheter skulle kunna höras från två punkter, även om det är två km mellan punkterna, ska bara bokföras vid en av punkterna OM ni bedömer att det är samma individ som hörs från båda punkterna.

Från transportsträcka. Räkna alla sedda däggdjur av listade arter (se protokoll) under transport från punkt till punkt. Djur som redan räknats på punkt före transportsträcka ska inte bokföras igen på transportsträckan.

Särskild spaning efter däggdjur ska inte göras (fokus på vägen önskas!) utan endast de djur som passerar vägen/råkar ses ändå ska bokföras.

Det blir därmed 19 transportsträckor från punkt till punkt som kommer att ingå i taxeringen.

Ange i kommentarsfältet vilken väg ni kört från punkt till punkt i enkla ordalag (om det finns alternativa vägval).

Däggdjur som ses på väg till punkt 1 och på väg från punkt 20 kan med fördel noteras i kommentarsfältet förutsatt att ni anger varifrån ni startade/avslutade färden samt vilken väg ni tog dit.

Inventering av groddjur

Inventering av groddjur görs samtidigt som inventering av fåglar och däggdjur, men endast från punkterna.

Bokför alla hörda groddjursarter under samma fem minuter som du räknar fåglar från varje punkt.

Du ska inte försöka räkna antalet individer av de olika groddjuren, utan endast bokföra om arten hörts.

Bokför att arten hörts genom att skriva in en etta (1) för aktuell art och punkt i protokollet. Avsaknad av hörda groddjur ”markeras” enbart genom att lämna aktuella celler tomma i protokollet.

Några groddjursarter finns listade i protokollet. Skulle du höra några andra arter så skriv in dessa på de tomma raderna nedanför. Samtliga grodor och paddor som förekommer i Sverige finns i artnummer-listan på protokollets andra blad.

Om du är osäker på hur de olika groddjuren låter kan du lyssna på inspelningar av dessa i Artdatabankens Artfakta: En bit ner på sidan finns en lista med ”Sveriges Groddjur” och där kan du klicka dig fram till Artfakta om varje art där det i de fall där det är aktuellt också finns inspelningar av läten.

I en mycket stor del av landet är det främst arterna åkergroda, vanlig groda och vanlig padda som förekommer.

Groddjursaktivitet kan förväntas främst i april och juni månad. Olika arter leker vid olika tidpunkter och såklart med viss geografisk skillnad över landet. Närmare information om detta finns också på hemsidorna som vi länkar till ovan.

Ljudföroreningar

Vi vill att du ska bokföra ifall det förekommer människoorsakade eller människoanknutna ljud under räknandet från punkterna. Vi kallar sådana ljud för ”ljudföroreningar”.

Bokför ifall det förekommer ljudföroreningar under samma fem minuter som du räknar fåglar från varje punkt.

Ljudföroreningar kan vara exempelvis trafik, (bilar eller tåg), pågående skogsavverkning, jordbruksverksamhet, flygplan som flyger förbi, bullrande vindkraftverk men även skällande hundar och råmande kor hör hit.

Notera att det inte handlar om ifall du blivit störd i ditt lyssnande eller inte. Det handlar enbart om ifall det hörs ljud som ej kan klassas som naturliga, även om dessa bara hörs svagt på avstånd.

Bokför förekomst av ljudförorening genom att skriva in en etta (1) i raden för ”Ljudföroreningar” och under respektive aktuell punkt sist i protokollet. Avsaknad av ljudföroreningar ”markeras” enbart genom att lämna aktuella celler tomma i protokollet.

Skriv en mer detaljerad men ändå kortfattad beskrivning av ljudföroreningen i rutan ”Kommentarer”. Exempelvis: ”Punkt 1 5 bilar passerade”; ”Punkt 4 Motorvägsbrus på avstånd”; ”Punkt 10 Skogsavverkning pågår ganska nära” osv.

Du ska inte bokföra naturliga ljud såsom exempelvis brusande vattendrag, vindbrus i träden etc. Du kan givetvis skriva in kommentarer om dessa i kommentarsfältet ifall du vill, men du ska inte bokföra dessa i raden ”Ljudföroreningar”.

Väder

Vid val av natt för inventeringen ska hänsyn tas till vädret. Kontrollera gärna med SMHI om väderutsikterna. Tänk på att inte inventera vid dåligt väder; d.v.s. vid snöfall, regn, blåst etc. Välj i första hand nätter utan nederbörd och med svag vind. Blir det trots allt så att vädret plötsligt blir dåligt under pågående inventering bör den avbrytas om det kan befaras att vädret påtagligt kan påverka resultatet i negativ riktning. Tilltagande vind gör att det blir svårt att höra vad som finns och nederbörd kan påverka aktiviteten hos fåglarna negativt. Har du varit tvungen att avbryta en påbörjad rutt, kan du återuppta inventeringen vid den punkt du tvingades avbryta på vid ett senare tillfälle (inom samma inventeringsperiod). Se då till att återuppta inventeringen vid ungefär samma klockslag som du skulle ha besökt punkten vid det första försöket.  Notera molnighet (i åttondelar, 0 = inga moln, helt klart, 8 = helt mulet), temperatur (i grader C), uppskattad vindstyrka (m/s) och nederbörd (uppehåll = 0, regn = 1, snöfall = 2) i fälten vid start och slut för inventeringen. För sedan in dessa uppgifter på resultatprotokollet.

OBS: Skriv endast siffror i fälten för vädernoteringar! Enda undantaget utgör temperatur som kan behöva förses med ett minustecken om temperaturen ligger under noll!

Rapportering

Efter varje genomförd inventering ska resultatprotokollet fyllas i och skickas in till adressen ovan. Nu finns även möjligheten att rapportera genom vårt web-baserade nya system Biocollect. Särskild instruktion för detta finns separat. Vi ser helst att så många som möjligt börjar använda Biocollect, men rapportering på ”gammalt vis” med excelprotokoll eller på papper går givetvis fortsatt bra.

Observera att om ni vill notera arter som ni inte hittar i artlistan så fyller ni bara i uppgifterna på de tomma raderna i protokollets huvuddel. Var också noga med att kryssa i rutorna för att ni räknat både däggdjur och groddjur. Detta för att vi ska vara säkra på att avsaknad av rapporterade djur också betyder att ni inte hörde eller såg några. Tänk på att kontrolläsa ordentligt innan ni skickar in protokollet. Vi vill helst att ni skickar in protokollen som bilaga till e-postmeddelande men det går givetvis bra att skicka in en pappersutskrift med vanlig post.

Notera att däggdjur inräknade från punkterna respektive transportsträckorna ska bokföras och rapporteras var för sig, men att ni särskilt ska undvika dubbelräkning av de däggdjursindivider som setts både på punkt och på transportsträcka. Den enskilda däggdjursindividen bokförs på den punkt eller sträcka som den noterades först.

Exempel: Du ser på din marsinventering ett och samma rådjur på transportsträcka 2 och punkt 3. I protokollet fyller du då i individen i transportlistan (transportsträcka 2) men inte i punktlistan (punkt 3). På punkt 5 hör du en skrikande räv. När du sen startar den efterföljande transportsträckan, sträcka 5 ser du i strålkastarnas sken en räv som du bedömer vara samma individ som du hörde på punkten. Du fyller då enbart i en räv i punktlistan (på punkt 5), men inte i transportlistan (på sträcka 5).

Gå gärna igenom dina gamla anteckningar och meddela oss om tidigare dubbelräkningar!

Studera kartan noggrant och säkerställ dig i förväg om att du vet läget för respektive punkt.

Skriv gärna ute i fält ned lite fakta om varje punkt; t.ex. ”avtagsväg höger”, ”mötesplats vänster”, ”hygge börjar” etcetera. Detta är bra att ha som stöd för minnet inför nästa period (och för den som kanske ska ta över rutten när du inte längre har möjlighet att inventera den).

En bra åtgärd är att nollställa trippmätaren i bilen på Punkt 1 och sedan skriva ned aktuellt värde för respektive punkt fram till den sista.

Har du möjlighet att direkt ge oss GPS-koordinater (helst enligt Rikets nät, RT-90) för varje punkt är vi givetvis tacksamma! Dessa kan du plocka på nätet (t.ex. på ​www.hitta.se) alternativt plocka genom att använda GPS. Använd gärna vår excel-fil som hjälp, du finner den här. Rutten behöver naturligtvis bara redovisas en gång, punkternas läge ska ju helst inte ändras framöver (se dock punkt 6 nedan).

Om du blir tvungen att göra ändringar mellan år i en redan existerande rutt, exempelvis om tidigare tillgängliga vägar plötsligt blir bommade etc., ska ändringar alltid ske i samråd med projektledningen. Grundregeln här är att försöka hitta punkter/sträckningar av rutten som är så lika, rent miljömässigt, de delar som ej längre är tillgängliga och att man lägger ut lika många punkter längs den nya sträckningen som fanns längs det avsnitt som man inte längre kan nå.

Om du, på existerande rutt, inte kan nå den förutbestämda punkten (pga. snöhinder eller annan anledning) kan man flytta punkten max 200 m och sedan genomföra den fem minuter långa räkningen därifrån istället. Om man inte heller kan finna en alternativ punkt inom 200 m från förutbestämd punkt ska man göra räkningen från en plats som är så miljömässigt lik originalpunkten som möjligt och som ligger inom tre km från denna.

Lycka till och tack för din insats!

Sänd in protokollen omedelbart efter varje genomfört inventeringstillfälle!

Bakgrund och mål

Nattrutterna startade 2010 och syftar till att bevaka förändringar i nattaktiva fåglars, större däggdjurs och från 2019 även de ljudligt lekande groddjurens bestånd under vår och försommar på nationell nivå. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Inventering av nattrutten startar ungefär i solnedgången och pågår sedan de närmaste timmarna där efter. Metoden är en hybrid mellan standardrutterna och de fria punktrutterna. Som för standardrutterna ska det finnas en rutt per 25 x 25 km ruta (de gamla topografiska kartbladen). Däremot har varje rutt ingen förutbestämd position på kartbladet utan rutten dras så att den kan köras med bil.

För fåglarnas del ska antalet individer av ett utvalt antal arter räknas under fem minuter på 20 punkter per rutt. Vilka arterna är framgår i protokollet. När det gäller däggdjuren ingår räkning av större, vilda eller förvildade, arter (ej smågnagare, näbbmöss, fladdermöss och ej heller renar, se protokollet för artlista) både under de fem minuter långa perioderna på punkter samt under transportsträckor mellan punkter. Från 2019 la vi även till groddjur bland djurgrupperna som ska bokföras. Vi vill att ni på varje punkt bokför vilka groddjursarter ni hör under de fem minuternas räkning från punkterna. Tanken är inte att ni ska försöka räkna eller uppskatta antalet hörda individer av groddjur utan endast bokföra vilka arter ni hör. Vi tror inte att detta på något sätt kommer att vara betungande eller svårt för er, då det handlar om väldigt få aktuella arter i större delen av landet och då det även finns gott stöd när det gäller artbestämning. Tips om artbestämningshjälp följer nedan. Groddjur, däggdjur och fåglar ska rapporteras på samma protokoll. Vid många inventeringstillfällen kan det vara så att man varken får med några däggdjur eller groddjur på sin rutt. För att markera att ett bokfört nollresultat för dessa grupper verkligen innebär noll noterade djur, vill vi att ni är extra noga med att kryssa i rutorna som anger att ni inventerat groddjur och däggdjur. Särskilt när ni inte observerat några sådana under er rutt!

Från 2021 la vi också till att vi ska bokföra förekomsten av människoskapade eller anknutna ljud, ljudföroreningar, på punkterna. Det kan handla om trafik, pågående skogsavverkning, jordbruksverksamhet, bullrande vindkraftverk eller annat. Skällande hundar och råmande kor hör också hit. Naturliga störningar såsom rinnande vatten eller vindens sus i träden ska inte bokföras. Notera att det inte alls handlar om ifall ni blev störda i ert lyssnande utan om ifall det hördes några människoskapade/människoanknutna ljud över huvud taget, även om dessa bara hördes svagt på håll. Tysta miljöer är allt mer en bristvara och vi tycker det är vettigt att hålla koll på förekomsten av icke naturliga ljud längs våra rutter.

Sjöfågelrutterna har ett relativt fritt upplägg med tre olika varianter. Dessa är

• punktrutt,
• fågeltornsräkning (punktrutt med bara en punkt)
• inventeringsslinga (linjetaxering)

Punktrutt

Utlägg av rutt

En sjöfågelpunktrutt kan bestå av 1-20 räkningspunkter (för enpunktsrutter se även nedan under Fågeltornsräkning). Punkterna ska vara förutbestämda platser varifrån man har möjlighet att överblicka lokalen eller delar av lokalen på ett sätt så att det är möjligt att räkna våtmarksfåglar. Givetvis får man anpassa punkternas exakta plats utifrån hur det ser ut i praktiken även om det innebär att man flyttar något från den förutbestämda platsen. Utlägget av rutt är helt fritt (man bestämmer själv var punkten eller punkterna ska vara), men kan givetvis organiseras inom regional- eller lokalförening på ett sådant sätt att man inte får överlappande punkter/rutter. När rutten väl är utlagd och inventerad för första gången ska den vara exakt densamma, med exakt samma punkter, vid kommande inventeringstillfällen.

Om rutten består av flera punkter ska dessa läggas på ett sådant sätt så att man inte kan räkna samma fågelindivider från flera punkter. Alternativt får man göra bedömningar av om det är individer som man redan räknat eller ”nya” oräknade individer. Grundtanken är hur som helst att varje fågelindivid endast ska räknas en gång.

En rutt som består av flera punkter ska ha dessa fördelade vid samma typ av våtmarksmiljö. Rutten ska med andra ord vara miljöspecifik. Aktuella miljöer kan vara småvatten, sjöar, strandängar, kust etcetera.

Utrustning

För att genomföra inventeringen behöver man handkikare och sannolikt i de flesta fall även tubkikare. Rutter som endast består av småvatten kan sannolikt täckas väl enbart med handkikare, medan de flesta lokaler vid större våtmarker, sjöar, havsstränder och vikar kräver att man också använder tubkikare. Fältanteckningar görs lämpligen i anteckningsbok och sedan för man över sina noteringar till resultatprotokoll efter slutförd inventering.

Genomförande av rutt

Inventeringen genomförs en gång per år i maj månad under förbestämda perioder. Inventeringsperioder är:

10-25 maj i Götaland och Svealand
15-31 maj i Norrland (med viss dragning mot senare delen ju längre norrut man kommer)

Efter första inventeringstillfället ska man försöka att hålla sig till ungefär samma datum även under kommande år, även om viss flexibilitet givetvis måste tillåtas.

Inventeringen kan genomföras under valfri del av dagen, men när man väl gjort inventeringen för första gången ska man fortsätta och göra kommande inventeringar vid ungefär samma tid på dagen under följande år. På detta vis kan man anpassa inventeringstiden till den del av dagen då bäst ljusförhållanden råder på de aktuella platserna.

Räkningen inleds när man nått den aktuella punkten. Först bokför man starttiden (klockslaget). Därefter ska man räkna alla individer av aktuella arter som man ser (eller hör) och summera dessa per art för punkten ifråga. Man räknar antal individer, inte antal par, men får gärna dela upp observationerna i exempelvis hanar och honor för arter där detta är möjligt. För arter såsom måsar vid kolonier som kan vara svåra att räkna exakt, gör man den bästa uppskattning man kan och noterar den siffran. Man ska endast räkna fåglar av aktuella arter som har koppling till området i fråga. Uppenbart förbiflyttande fåglar ska inte räknas. Man räknar fåglar så länge det behövs, tills man räknat allt som finns att se från punkten. Med detta menas att man räknar de fåglar som är synliga på vattenytor och andra våta områden, art efter art av aktuella arter, till man bedömer att man räknat igenom allt. Man ska med andra ord inte stå och vänta på att fåglar ska komma fram ur vegetation eller anlända flygande från intilliggande områden. Man räknar helt enkelt alla individer av aktuella arter som ”ligger, står eller går framme” och sen är det hela klart. När man räknat allt som finns att se av aktuella arter från punkten avslutar man räkningen, bokför sluttiden (klockslag) och fortsätter till nästa punkt där proceduren upprepas.

Från varje punkt ska det därmed finnas en lista med förekommande arter (av dem som är aktuella), antal för varje art (uppdelat på kön ifall man noterat det så), samt start och slutklockslag för räkningen. Dessa uppgifter ska sedan föras in i resultatprotokollet.

Fågeltornsräkning

Fågeltornsräkning är egentligen en form av punkträkning med endast en punkt som utförs från ett fågeltorn vid en våtmark, sjö, havsvik eller liknande. Rent utförandemässigt skiljer sig inte fågeltornsräkning från punkträkning (för metodik se ovan).

Inventeringsslinga (Linjetaxering)

Räkning med inventeringsslinga innebär att man i långsam takt tar sig runt en hel våtmark, sjö, del av sjö, havsvik, eller längs en strandsträcka samtidigt som man räknar alla fåglar av aktuella arter som förekommer i och i anslutning till våtmarken, sjön, del av sjön, havsviken, eller strandsträckan. Detta innebär att man helt enkelt räknar alla fåglar man ser (och hör) av aktuella arter från hela området som täcks. Givetvis så måste man stanna allt eftersom längs slingan för att kunna räkna fåglar, men räknandet sker successivt och inte från fasta punkter såsom ovan.

Utlägg av slinga

En slinga har ingen bestämd fast längd. Slingan ska på bästa sätt ge möjlighet att räkna alla förekommande fåglar av aktuella arter i det område som man avser täcka. Utlägget av slingan är helt fritt (man bestämmer själv var slingan ska vara), men kan givetvis organiseras inom regional- eller lokalförening på ett sådant sätt att man inte får överlappande slingor. Man bör inte lägga upp slingor på lokaler där man redan har en punktrutt inom systemet. När slingan väl är utlagd och inventerad för första gången ska den vara exakt densamma vid kommande inventeringstillfällen.

Vid inventering av slinga måste man hela tiden göra bedömningar av om man har nya fåglar framför sig eller om det är samma individer som man redan har räknat. Dubbelräkning ska undvikas och varje fågelindivid ska alltså endast räknas en gång. Inventering med slinga är därför något mer krävande än motsvarande från punkter.

Utrustning

Samma som för punktrutt.

Genomförande av slinga

Inventeringen genomförs en gång per år i maj månad. . Inventeringsperioder är:

10-25 maj i Götaland och Svealand
15-31 maj i Norrland (med viss dragning mot senare delen ju längre norrut man kommer)

Efter första inventeringstillfället ska man försöka att hålla sig till ungefär samma datum även under kommande år, även om viss flexibilitet givetvis måste tillåtas.

Inventeringen kan genomföras under valfri del av dagen, men när man väl gjort inventeringen för första gången ska man fortsätta och göra kommande inventeringar vid ungefär samma tid på dagen under följande år. På detta vis kan man anpassa inventeringstiden till den del av dagen då bäst ljusförhållanden råder längs den aktuella slingan.

Räkningen inleds när man nått slingans i förväg planerade startpunkt. Först bokför man starttiden (klockslaget). Därefter påbörjar man räkning av alla individer av aktuella arter som man ser (eller hör) längs slingan och summerar till slut dessa per art för hela slingan. Man räknar antal individer, inte antal par, men får gärna dela upp observationerna i exempelvis hanar och honor för arter där detta är möjligt. För arter såsom måsar vid kolonier som kan vara svåra att räkna exakt, gör man den bästa uppskattning man kan och noterar den siffran. Man ska endast räkna fåglar av aktuella arter som har koppling till området i fråga. Uppenbart förbiflyttande fåglar ska inte räknas. Man räknar fåglar tills man når slingans förutbestämda slutpunkt. När man nått slutpunkten och räknat allt som finns att se av aktuella arter i det område man avser täcka bokför man sluttiden (klockslag) och sedan är inventeringen färdig.

Från varje slinga ska det därmed finnas en lista med förekommande arter (av dem som är aktuella), antal för varje art (uppdelat på kön ifall man noterat det så), samt start och slutklockslag för räkningen. Dessa uppgifter ska sedan föras in i resultatprotokollet.

Positioner för punkter och slingor

Oavsett vilken metod man väljer så ska positioner för punkterna eller slingans sträckning rapporteras in i samband med första inventeringstillfället. När det gäller punkter, inklusive fågeltorn, är den allra bästa varianten att man med hjälp av GPS (eller GPS-funktionen i en smart telefon) bokför punkternas koordinater. På samma sätt vill vi att man i fallet med en slinga förutom start- och slutpunkt också bokför ett antal koordinater längs slingans gång som på så vis beskriver slingan i fråga.

Allra helst  vill vi ha koordinaterna i formatet RT-90 (Rikets nät). Koordinaterna skrivs sedan in i filen för koordinatrapportering. I filen finns också instruktioner till hur du enkelt kan hitta koordinater för dina punkter på nätet.

Det går givetvis också bra att skicka in en karta, på papper eller digitalt, som visar var punkterna, fågeltornet eller slingan är belägen. Tänk dock på att kartan ska vara så detaljerad att det utan problem går att koordinatsätta punkter eller slinga i efterhand.

Rapportering

Efter utförd inventering skickas ifyllt resultatprotokoll samt koordinatfil, helst som bilaga till ett e-postmeddelande, till fageltaxering [at] biol [dot] lu [dot] se och till regional eller lokal samordnare.

Bakgrund och mål för sjöfågelrutter

Nattrutterna startade 2010 och syftar till att bevaka förändringar i nattaktiva fåglars, större däggdjurs och från 2019 även de ljudligt lekande groddjurens bestånd under vår och försommar på nationell nivå. Bevakningen sker genom årligen upprepade inventeringar med standardiserade metoder. Inventering av nattrutten startar ungefär i solnedgången och pågår sedan de närmaste timmarna där efter. Metoden är en hybrid mellan standardrutterna och de fria punktrutterna. Som för standardrutterna ska det finnas en rutt per 25 x 25 km ruta (de gamla topografiska kartbladen). Däremot har varje rutt ingen förutbestämd position på kartbladet utan rutten dras så att den kan köras med bil.

För fåglarnas del ska antalet individer av ett utvalt antal arter räknas under fem minuter på 20 punkter per rutt. Vilka arterna är framgår i protokollet. När det gäller däggdjuren ingår räkning av större, vilda eller förvildade, arter (ej smågnagare, näbbmöss, fladdermöss och ej heller renar, se protokollet för artlista) både under de fem minuter långa perioderna på punkter samt under transportsträckor mellan punkter. Från 2019 la vi även till groddjur bland djurgrupperna som ska bokföras. Vi vill att ni på varje punkt bokför vilka groddjursarter ni hör under de fem minuternas räkning från punkterna. Tanken är inte att ni ska försöka räkna eller uppskatta antalet hörda individer av groddjur utan endast bokföra vilka arter ni hör. Vi tror inte att detta på något sätt kommer att vara betungande eller svårt för er, då det handlar om väldigt få aktuella arter i större delen av landet och då det även finns gott stöd när det gäller artbestämning. Tips om artbestämningshjälp följer nedan. Groddjur, däggdjur och fåglar ska rapporteras på samma protokoll. Vid många inventeringstillfällen kan det vara så att man varken får med några däggdjur eller groddjur på sin rutt. För att markera att ett bokfört nollresultat för dessa grupper verkligen innebär noll noterade djur, vill vi att ni är extra noga med att kryssa i rutorna som anger att ni inventerat groddjur och däggdjur. Särskilt när ni inte observerat några sådana under er rutt!

Från 2021 la vi också till att vi ska bokföra förekomsten av människoskapade eller anknutna ljud, ljudföroreningar, på punkterna. Det kan handla om trafik, pågående skogsavverkning, jordbruksverksamhet, bullrande vindkraftverk eller annat. Skällande hundar och råmande kor hör också hit. Naturliga störningar såsom rinnande vatten eller vindens sus i träden ska inte bokföras. Notera att det inte alls handlar om ifall ni blev störda i ert lyssnande utan om ifall det hördes några människoskapade/människoanknutna ljud över huvud taget, även om dessa bara hördes svagt på håll. Tysta miljöer är allt mer en bristvara och vi tycker det är vettigt att hålla koll på förekomsten av icke naturliga ljud längs våra rutter.

OBS! Vill du inventera en sektion så boka den först hos oss. Den kanske är upptagen. Så undviker vi onödigt dubbelarbete och vi får fler rutter inventerade.

I dessa inventeringar räknas fåglar inom förutbestämda områden (räkningssektorer). Sektorerna är desamma för både september- och januari-inventeringen. Hela den svenska kusten är upp-delad i räkningssektorer, i inlandet utgör mindre sjöar en egen sektor, medan stora sjöar liksom åar och älvar ofta är uppdelade i flera. Kartor som visar samtliga befintliga inventeringssektorer kan ses i BioCollect. Det går även att kontakta oss direkt för att få fältkartor. Det går utmärkt att börja inventera inlandslokaler som inte finns med på kartorna, men målsättningen bör då vara att lokalen ska inventeras under flera år. Exempel på inventeringssektorer visas i kartan ovan.

Den som vill hoppa med i denna inventering bör först höra av sig till oss, detta inte minst för att undvika att någon väljer att inventera ett område som redan inventeras av någon annan. Det finns ingenting som hindrar att flera personer räknar olika delar av en sektor, men det ska då ske samordnat och under samma dag för att undvika att fåglar dubbelräknas.

De arter eller artgrupper som ska räknas är änder, gäss, svanar, doppingar, lommar, hägrar, skarvar, vadare (endast januari) och alkor.

För både september och januari gäller att räkningarna sker i mitten av respektive månad, exakt vilka datum varierar mellan år och meddelas i god tid innan inventeringarna.

Utrustning

Vid räkning längs kusten är tubkikare en förutsättning, men vissa mindre inlandslokaler kan klaras av med hjälp av endast handkikare.

Själva inventeringen

Målsättningen är att hela sektorn ska inventeras, men det är i praktiken i många fall omöjligt, främst längs kusten. Här är inte sällan en del av räkningsområdet dolt bakom någon ö eller oåtkomlig av andra skäl. Vid räkning av större sektorer får man räkna med att använda sig av flera observationspunkter. Själva räkningen i sig är okomplicerad, samtliga individer av aktuella arter ska registreras.

Rapportering sker först och främst via det protokoll som kan hämtas här, men det går fortsatt att rapportera på pappersprotokoll.

Bakgrund och mål för inventeringen av sjöfågel på hösten och vintern

De internationella midvinterinventeringarna (januariräkningen) av sjöfåglar i Europa startade 1967 i Sverige och ett flertal andra länder. Vinterräkningarna av sjöfågel är därmed en av de längsta inventeringsserierna av svenska fåglar. Den utgör ett värdefullt hjälpmedel för att följa förändringarna av de i Sverige övervintrande sjöfågelbestånden. Resultaten från denna inventering rapporteras vidare till Wetlands International, som är den organisation som koordinerar midvinterräkningen på internationell nivå. År 1973 kom midvinterinventeringen att kompletteras med en septemberräkning av rastande sjöfåglar. Fram till år 2018 koordinerades inventeringarna av Leif Nilsson, Lunds universitet, men från och med 2019 sorterar de under Svensk Fågeltaxering.