Du är här

Häckande vadare i Fennoskandien klarar sig ganska bra

måndag, december 2, 2019

För de vadare (snäppor, beckasiner, spovar, mm) som häckar i våra nordligaste trakter har det de senaste 13 åren (2006-2018) inte skett några större antalsförändringar. En ny samanalys av inventeringsdata från Norge, Finland och de nordligaste två tredjedelarna av Sverige (Fennoskandiens boreala och arktiska delar) visar att tre arter har ökat signifikant under perioden, nämligen strandskata, kärrsnäppa och grönbena. Sexton arter har inte uppvisat några säkerställda förändringar. Dock har tre arter minskat signifikant i antal, nämligen smalnäbbad simsnäppa, myrsnäppa och småspov. För några arter finns det stora skillnader inom studieområdet, så har till exempel tofsvipan och storspoven minskat i Norge och Sverige, men ökat i antal i Finland. Analysen visar också att antalet vadararter per rutt fyrdubblas, och antalet par per rutt sjudubblas, med stigande breddgrad i inventeringarna som sträcker sig från Sydnorge (58°N) till Nordkap (70°N).

Det har länge varit svårt att få populationsskattningar och -trender för de nordliga vadarna under häckningstid, av den enkla anledningen att de flesta av dem häckar i avlägsna trakter med få människor och stora avstånd. Därför har de flesta analyser av vadarnas populationstrender gjorts under flyttnings- och vintertid när fåglarna befinner sig i mer befolkade trakter. Genom de svenska standardrutterna, som täcker även de nordligaste och mest nordligaste delarna av vårt land har situationen i Sverige förbättrats avsevärt. Dessutom har numera även Norge och Finland ”standardrutter”. De är inte utformade exakt som i Sverige, men är tillräckligt lika för att det skall gå att analysera våra resultat som om det vore ett enda övervakningssystem.

Analysen bygger på 9747 inventeringar av 1539 unika rutter, där inventerarna i de tre länderna numera årligen tillsammans inventerar 6000 km inom en yta av en miljon km2. Det är i sanning imponerande insatser som våra fantastiska inventerare gör runtom i Norden.

Den som vill läsa originalstudien kan be om en PDF från oss. För den som vill se hur studien tagits emot i England, se här.