Du är här

Miljömålsindikatorer

Riksdagen i Sverige har satt upp 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till, till exempel, en giftfri miljö, renare luft och en storslagen fjällmiljö. Här kan fåglarna hjälpa till och spegla om miljökvalitetsmålen nås eller inte.

Just nu bidrar Svensk Fågeltaxering med data till tre av miljömålen, nämligen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Storslagen fjällmiljö. Klicka på respektive miljömålsnamn till vänster så hittar du indikatorerna.

Svensk Fågeltaxering bidrog länge med indikatorer för sammanlagt sju av miljökvalitetsmålen. Från 2018 ändrades dock systemet med miljömålsindikatorer. Eftersom vi själva tycker att de indikatorer vi använde fortfarande bidrar med intressant information, fortsätter vi att uppdatera dem här. Alla bygger på data från standardrutterna, med start 2002. I varje indikator ingår ett antal fågelarter som borde öka i antal om miljökvalitetsmålet är på väg att nås. Nedan redovisas dessa sju indikatorer, med de ingående arterna listade. Den första indikatorn, den för Begränsad klimatpåverkan, är beräknad på ett eget sätt. För två av övriga sex indikatorerna finns det två varianter (norra respektive södra Sverige). Mer detaljer om indikatorerna finner du nedan.

 

1. Begränsad klimatpåverkan: Indikatorn är ett mått på hur de svenska fågelsamhällenas art- och individsammansättning förändras över tiden, speglat i vilket slags klimat fåglarna normalt vistas i. Kurvan har stigit sedan 2002 eftersom vi fått relativt fler individer av sydliga och värmeälskande i landet, på bekostnad av nordliga arter som föredrar ett svalare klimat. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 % konfidens­intervall. Läs mer.

De andra indikatorerna visar de genomsnittliga årliga indexen (punkternaq) för ett antal representativa fågelarter. De tunna linjerna runt den tjocka huvudlinjen visar 95 % konfidens­intervall. Siffrorna i de små rutorna anger antalet arter som är signifikant ökande (+), minskande (-) respektive utan signifikant förändring (=). I den större rutan ges trend för alla år samt de senaste 10 åren. De ingående arterna listas till höger. Artnamnet visas i fet stil för arter med statistiskt säkerställd ökning 2002–2017 och i kursiv fet stil för signifikant minskande arter. Klickar du på figuren får du en förstorad version.

8. Levande sjöar och vattendrag: storlom, smålom, skäggdopping, vigg, knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse, sothöna, drillsnäppa, fisktärna, silvertärna och forsärla (n = 13)

 

 

11. Myllrande våtmarker (norra Sverige): smålom, kricka, bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, brushane och smalnäbbad simsnäppa (n = 14)

 

 

11. Myllrande våtmarker (södra Sverige): rördrom, kricka, sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna, enkelbeckasin och grönbena (n = 8)

 

 

 

12. Levande skogar: tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett, nötkråka, lavskrika, stjärtmes, svartmes, tofsmes, lappmes, entita, talltita, trädkrypare och domherre (n = 16)

 

 

13. Ett rikt odlingslandskap: tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, stenskvätta utanför fjällen, buskskvätta, törnsångare, sydlig gulärla, törnskata, stare, hämpling, gulsparv och pilfink (n = 13)

 

 

14. En storslagen fjällmiljö (kalfjäll): fjällripa, ljungpipare, fjällabb, stenskvätta, ängspiplärka, lappsparv och snösparv (n = 7)

 

 

 

14. En storslagen fjällmiljö (fjällbjörkskog): dalripa, blåhake, rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare, gråsiska och bergfink,  (n = 7)

 

 

 

16. Ett rikt växt- och djurliv: Samtliga arter som ingår i övriga indikatorer samt ejder, röd glada, strandskata, silltrut och havstrut (n = 74)