Du är här

Miljömålsindikatorer

Riksdagen i Sverige har satt upp 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till, till exempel, en giftfri miljö, renare luft och en storslagen fjällmiljö. Här kan fåglarna hjälpa till och spegla om miljökvalitetsmålen nås eller inte.

Svensk Fågeltaxering bidrar med indikatorer för sammanlagt sju av miljö-kvalitetsmålen. Sex av indikatorerna bygger på data från standardrutterna. I varje indikator ingår ett antal fågelarter som borde öka i antal om miljökvalitetsmålet är på väg att nås. Nedan redovisas dessa sju indikatorer, med de ingående arterna listade. För några av indikatorerna finns två varianter. Den sjunde indikatorn, den för Begränsad klimatpåverkan, är dock beräknad på annat sätt. Mer detaljer om indikatorerna finner du nedan samt på miljömålsportalen.

 

1. Begränsad klimatpåverkan: Indikatorn är ett mått på hur de svenska fågelsamhällenas art- och individsammansättning förändras över tiden, speglat i vilket slags klimat fåglarna normalt vistas i. Kurvan har stigit sedan 2002 eftersom vi fått relativt fler individer av sydliga och värmeälskande i landet, på bekostnad av nordliga arter som föredrar ett svalare klimat. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 % konfidens­intervall. Läs mer.

De andra indikatorerna visar de genomsnittliga årliga indexen för ett antal representativa fågelarter. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 % konfidens­intervall i förhållande till basåret 2002. Siffrorna i de små rutorna anger antalet arter som är signifikant ökande (+), minskande (-) respektive utan signifikant förändring (=). De ingående arterna listas till höger. Artnamnet visas i fet stil för arter med statistiskt säkerställd ökning 2002–2016 och i kursiv fet stil för signifikant minskande arter. Klickar du på figuren får du en förstorad version.

8. Levande sjöar och vattendrag: storlom, smålom, skäggdopping, vigg, knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse, sothöna, drillsnäppa, fisktärna, silvertärna, forsärla (n = 13)

 

 

11. Myllrande våtmarker (norra Sverige): smålom, kricka, bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare, enkelbeckasin, småspov, grönbena, svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa, brushane, smalnäbbad simsnäppa (n = 14)

 

 

11. Myllrande våtmarker (södra Sverige): rördrom, kricka, sångsvan, brun kärrhök, trana, sothöna, enkelbeckasin, grönbena (n = 8)

 

 

 

12. Levande skogar: tjäder, järpe, skogsduva, gröngöling, mindre hackspett, tretåig hackspett, nötkråka, lavskrika, stjärtmes, svartmes, tofsmes, lappmes, entita, talltita, trädkrypare, domherre (n = 16)

 

 

13. Ett rikt odlingslandskap: tofsvipa, storspov, sånglärka, ladusvala, stenskvätta utanför fjällen, buskskvätta, törnsångare, sydlig gulärla, törnskata, stare, hämpling, gulsparv, pilfink (n = 13)

 

 

14. En storslagen fjällmiljö (kalfjäll): fjällripa, ljungpipare, fjällabb, ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv, snösparv (n = 7)

 

 

 

14. En storslagen fjällmiljö (fjällbjörkskog): dalripa, blåhake, rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare, bergfink, gråsiska (n = 7)

 

 

 

16. Ett rikt växt- och djurliv: Samtliga arter som ingår i övriga indikatorer samt ejder, strandskata, silltrut, havstrut och röd glada (n = 74)