Trendberäkning

Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov och vi förväntar oss att stickprovets värde skall vara proportionellt mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven (dvs. våra inventeringar) bearbetas statistiskt och presenteras i form av index. Det finns många olika statistiska metoder och index för den typ av material som fågelövervakningen producerar, alla med sina egna för- och nackdelar. Vi använder en metod som kallas TRIM (mer nedan). Först och främst är det viktigt att tänka på att inget index ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Stickprovets storlek är också viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index.

TRIM

TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett användarvänligt program som tagits fram av statistiska centralbyrån i Nederländerna. Själva statistiken i programmet är helt konventionell och kan göras i de flesta avancerade statistikprogram. TRIM kan sägas vara europeisk standard för fågelövervakningsdata. Med hjälp av TRIM beräknas ett årligt index för varje art och inventeringsprogram (till exempel standardrutterna), samt en linjär trend för hur index ändrats över tiden. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen från startåret, i % per år. Notera att endast loglinjära trender kan beräknas med TRIM och alltså inga mer avancerade kurvor. För vissa arter, som till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir detta trendvärde därför relativt intetsägande. En loglinjär trend passar dock väl för arter med långsiktiga stabila trender. TRIM är nedladdningsbart från nätet. Notera att när ett nytt år läggs till förändras TRIM-index bakom i tiden, låt vara normalt i mycket marginell omfattning. 

Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihood-metoden” med antagandet att grunddata (fågelantalen) är Poisson-fördelade. I beräkningarna kan man ta hänsyn till de egenskaper som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna hos vissa arter uppträder klumpat ("over-dispersion", fåglarna lever i flock), att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation”, flera individer är de samma mellan åren), samt att en given rutt inte inventeras alla år ("missing data"). I modellen räknas de mest sannolika värdena ut för alla år en rutt inte inventerats och dessa används sedan vid den statistiska behandlingen av index (till exempel beräkning av trender). De ifyllda värdena påverkar dock inte index som sådana, men ju fler ifyllda värden desto störrre konfidensintervall runt index. För mer sofistikerade detaljer om TRIM index hänvisas till manualen som kan fås genom oss eller laddas ner.

Historik

Fram till och med 2002 användes ett annat beräkningssätt för trenderna, ett så kallat "kedjeindex". Då beräknar man först förändringen i totala antalet observerade fåglar mellan två närliggande år med hjälp av de rutter som inventerats båda åren. Sedan kopplar samman dessa förändringsvärden till ett löpande index för hela tidsserien. Denna metod har dock flera svagheter och numera använts alltså TRIM inom Svensk Fågeltaxering.