Diagramtolkning

Så här läser du trendfigurerna, med kråkan som exempel. Här förklaras diagrammen som innehåller flera trender, men det är samma principer som gäller för diagrammen med bara en trend i.

Antalet fåglar (och därmed index) inom varje program har för 1998 satts till 1. En linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. Den blå linjen är för vinterpunktrutterna, den röda för sommar­punktrutterna och den svarta för standard­rutterna. Kurvorna sammanfaller i basåret 1998. I kråkans fall betyder sommarindex på ungefär 1,75 för 1975 (röd linje, sommar) att det då fanns 75% fler kråkor än under basåret. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka långsiktiga trender som finns i kurvan. Med TRIM beräknar vi en konstant procentuell förändring per år (en log-linjär trend).

I den undre rubrikraden ges trendstatistiken för de tre olika programmen, i ordningen vinterpunktrutter (blå linje), sommarpunktrutter (röd linje) och standardrutter (svart linje). Det är tre bitar information för vardera programmet, separerade med semikolon. Det första talet (”9778” för kråkan) visar det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år på Vinterpunktrutterna. Det andra talet (2132) visar antalet unika rutter som arten setts under alla år. Det tredje talet (-1,3) är den genomsnittliga årliga procentuella förändringen i populationsstorlek. Kråkan har alltså minskat med 1,3% per vinter över hela perioden. Det tredje värdet visar trendens statistiska säkerhet. NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p<0,05, p<0,01 och p<0,001. Ju fler stjärnor desto säkrare är trenden. Efter semikolon följer motsvarande data för sommarpunktrutterna, där det alltså setts i genomsnitt 2179 kråkor om året på 1186 olika rutter mellan 1975 och 2019, med en genonsnittlig minskning om 1,8% per år, med hög statistisk signifikans (***). För standardrutterna, de tre sista värdena inom parentesen, gäller att i genomsnitt 1557 fåglar setts per år på 660 olika rutter perioden 1998–2019, men signifikant minskning på 1,2% per år. Notera alltså skillnaden mellan de tre trenderna – de berör olika delprojekt och olika tidsperioder!

Enskilda års värden ska alltid tolkas med försiktighet. Speciellt för arter som ses i lägre antal och på få rutter kan såväl väder som rena tillfälligheter ha stor inverkan på vad som noteras under ett enskilt år.